En självständig högskola på idrottens område inrättas
enligt riksdagsbeslut (1988/89:UbU22, rskr. 197) den 1 juli
1992. Den nya idrottshögskolan ges emellertid inte
rimliga förutsättningar att bedriva en kvalitativ verksamhet,
eftersom kravet på förstärkning av kunskaps- och
forskningsutvecklingen av karaktärsämnet idrott inte
tillgodosetts. I stort sett genomförs endast en
namnförändring jämfört med vad som i dag gäller för
Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm (GIH).
Idrottshögskolan behöver en forskningsorganisation
med forskarutbildning för den grundvetenskap som bygger
upp det stora karaktärsämnet idrott. Detta är ett villkor för
att den nya idrottshögskolan skall bli ett resurs- och
utvecklingscentrum med nationellt ansvar för hela det
idrottsliga vetenskapsområdet.
Karaktärsämnet idrott/fysisk aktivitet omfattar många i
samhället förekommande verksamhetsområden såsom bl.a.
ergonomi och hälsa, fysisk träning, rörelselära,
idrottsaktiviteter, dans, rytmik samt friluftsliv.
Idrottsämnet är det enda ämne i skolsystemet som är direkt
hälsoinriktat. På alla områden och nivåer inom idrotten och
samhället finns ett behov av ökad kunskap om den
motoriska utvecklingen och alla olika faktorer som
förklarar, påverkar och bestämmer människans fysiska och
psykiska prestationsförmåga. Inte minst är inverkan av
fysisk aktivitet på barns motoriska och psykosociala
utveckling ett eftersatt forskningsområde.
Inom de grundvetenskaper som bygger upp det stora
karaktärsämnet idrott föreligger stora behov av ökad
kunskap och forskning på en rad områden, t.ex.:Den
fysiska aktivitetens betydelse för barns och ungdomars
fysiska och psykiska utveckling.Relationerna mellan
fysisk aktivitet och hälsa, inte minst för den äldre delen av
befolkningen för att bibehålla hälsa och motverka
uppkomst av ohälsa.Fysisk aktivitet som ett medel vid
olika typer av rehabilitering.Betydelsen av regelbunden
fysisk aktivitet för att förhindra uppkomst av olika skador --
inte minst på arbetslivets område.Kunskap och
kunskapsutveckling inom områdena motorik och
biomekanik för att förklara olika fysiska aktiviteters roll
inom idrotten och samhället.
Alla dessa ämnesområden är för närvarande under stark
utveckling både i Sverige och internationellt.
Det är fastlagt att all högskoleutbildning skall bygga på
vetenskaplig grund. Det är av avgörande betydelse för
kvaliteten i den högre utbildningen att den bedrivs av
personer som har en direkt och levande kontakt med
forskningen. Utan ett sådant samband uppfylls inte
högskolelagens krav om att utbildningen skall bedrivas på
vetenskaplig grund.
I framtiden skall all undervisning på högskolan meddelas
av lärare med lektors- och professorskompetens. Det är
viktigt att dessa vid Idrottshögskolan får resurser för
forskning och forskarutbildning. Idrottshögskolan måste
successivt utvecklas till en effektiv utbildnings- och
forskningshögskola.
För det första förutsätter en kvalificerad undervisning
att per capita-kostnaden ligger på en rimlig nivå. Vid
tilldelningen av elevbidrag till Idrottshögskolan bör
beräkningsgrunden vara minst 20--22 timmars lärarledd
undervisning per poäng.
För det andra behövs resurser för forskarutbildning. Det
bör inrättas ett antal forskar/doktorandtjänster
(motsvarande f.d. utbildningsbidrag) som ställs direkt
under Idrottshögskolan men knyts till befintliga
professorstjänster. Ämnet för dessa tjänster skall vara
relevant för idrottsämnet.
I en övergångsperiod kan Idrottshögskolan utnyttja de
resurser i form av professorstjänster som finns inom
Centrum för idrottsforskning. Det är viktigt att dessa
professorer då får en dubbel anknytning, dels till
Idrottshögskolan, dels till sina respektive fakulteter.
En tillkommande uppgift för Idrottshögskolan är att
erbjuda en kvalificerad vidareutbildning. Idrottsämnet
heter numera ''Idrott och hälsa''. Det finns i dag ett stort
behov bland idrottslärare av vidareutbildning i ämnet
''hälsa''. Idrottshögskolan har god kompetens för en sådan
vidareutbildning.
De organisatoriska och resursmässiga förstärkningar
som krävs för att utveckla Idrottshögskolan till en effektiv
utbildnings- och forskningshögskola bör genomföras och
planeras i samråd mellan företrädare för lärarutbildningen,
Idrottshögskolan, Centrum för idrottsforskning,
idrottsrörelsen och regeringen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av Idrottshögskolan
till en effektiv utbildnings- och forskningshögskola.