Betelseminariet i Bromma och Teologiska Seminariet i
Lidingö har varit centra för teologisk utbildning och delvis
forskning sedan 1860-talet resp. 1870-talet.
Huvuduppgiften har varit att utbilda pastorer och
missionärer i Svenska Baptistsamfundet och Svenska
Missionsförbundet.
Utbildningen vid Betelseminariet och Teologiska
Seminariet, Lidingö är i dag en fackutbildning på
högskolenivå. Studenterna är berättigade till studiemedel.
Fullbordade studier vid endera av de två skolorna ger
allmän behörighet till forskarutbildning vid teologisk
fakultet.
Betelseminariet och Teologiska Seminariet svarar för
utbildning av människor verksamma inom en rad olika
områden i Sverige och utomlands. Förutom
församlingsarbete handlar det t.ex. om sjukvård, fångvård,
studieförbund, kurativ och social verksamhet och u-
landsbistånd. Mer än tusen personer som fått sin
grundutbildning vid de båda skolorna är i dag
yrkesverksamma inom dessa och andra områden.
Kontakterna med teologisk utbildning, främst i Europa
och Nordamerika, är betydande. Redan i dag finns ett
etablerat utbyte, samarbete och kontakter med lärare,
forskare och studenter vid en rad teologiska högskolor i
t.ex. Zürich, Tübingen, Hamburg, London, Oxford,
Bukarest, Riga, Chicago och Minneapolis.
Under 1991 påbörjades samtal mellan Betelseminariet
och Teologiska Seminariet om ett utvidgat samarbete eller
samgående. Skälen till detta har varit att öka kompetensen
och få större resurser. Dessa förhandlingar har i dag kommit
så långt, att en ny teologisk högskola väntas bli en realitet
till läsåret 1993/94. De två skolorna har avgett en
avsiktsförklaring om detta. Den nya högskolan har i dag
arbetsnamnet ''Teologiska Högskolan, Stockholm''.
Regeringen har förklarat sig intresserad av att stärka
forskning och kunskapsutveckling i Sverige och skapa
förutsättningar för mer autonoma universitet och
högskolor. I regeringsförklaringen hösten 1991 och
budgetpropositionen i januari 1992 visar regeringen sin
avsikt att förstärka resurserna för forskning vid
högskolorna. En fri teologisk högskola i Stockholm skulle
bidra till att förverkliga regeringens intentioner i dessa
avseenden.
Den nya teologiska högskolan skall präglas av och
utveckla den målsättning som de två skolorna för
närvarande har var för sig, nämligen att vara en
fackhögskola med god akademisk standard. Ännu större
vikt än i dag kommer att läggas vid forskning och utveckling
i öppenhet mot de behov som finns i samhället och
kyrkorna.
En fri teologisk högskola med rötterna i den svenska
frikyrkorörelsen och med stor ekumenisk öppenhet medför
en ökad valfrihet för dem som önskar bedriva akademiska
studier i teologi. Den kommer samtidigt att forsätta ge
yrkesutbildning bl.a. för de två samfund som i dag är
huvudmän. Det innebär att utbildningen skall accentuera
områden inom teologin som är användbara i
församlingsarbete och samhälle. Ämnen som själavård och
diakoni kommer att ha stor plats i den nya högskolans
utbildning, vid sidan av de traditionella ämnena inom
teologin.
Den nya skolans uppgift blir att ge teoretisk utbildning
med praktisk inriktning. Genom ett pedagogiskt och
tvärvetenskapligt utvecklingsarbete syftar utbildningen till
en stark integration av teori och praktik. Stora
ansträngningar kommer att göras för att förstärka den
teologiska forskningen och utvecklingen inom områden
som i dag är försummade, men som har stor betydelse för
samhälle och kyrka. Den kan t.ex. gälla kristendomens
betydelse inom människovård, livsåskådningsdebatt och
kommunikation.
Resurser skall även användas för att utveckla kompetens
för andra yrkesgrupper än de som är knutna till kristet
församlingsarbete. Sådan kursverksamhet finns redan i viss
utsträckning, men skall utvecklas ytterligare. Målgrupper
för det externa utbudet av kurser kan vara yrkesgrupper
som har behov av att bearbeta och utveckla områden där
Stockholms teologiska högskola har kompetens, t.ex. inom
exegetik, kristendomens historia, psykologi, etik,
ungdomskultur och musik.
Teologiska Högskolan, Stockholm skall erbjuda en
fackutbildning som omfattar 160 alternativt 200 poäng med
plats för 120--150 studenter. Examinationsformerna skall
vara enligt gällande högskolenormer och utbildningen skall
liksom i dag ge forskarbehörighet.
Lärarna vid högskolan skall ha akademiska examina,
och god kompetens för forskning skall finnas inom
lärarkollegiet. Ett särskilt forskningsråd med mycket hög
forskarkompetens kommer att knytas till Teologiska
Högskolan.
Lärarna kommer fortgående att bedriva forskning och
utvecklingsarbete, så att det kommer utbildningen till godo
samtidigt som det kan bidra till utveckling och förändringar
i samhälle och kyrka. Gästande lärare och forskare från
olika håll i världen inbjuds redan nu i viss utsträckning. Den
nya högskolan kommer väsentligt att vidga detta utbyte. De
gästande lärarna skall delta såväl i undervisning som i
forskning.
Teologiska högskolan, Stockholm kommer att finansiera
verksamheten genom bidrag från de två samfund som är
huvudmän, elevavgifter, forskningsbidrag, extern
kursverksamhet och statliga bidrag.
Enligt vår mening bör Teologiska Högskolan,
Stockholm införas i kategorin statsbidragsberättigade
högskolor. Det finns andra fria högskolor som får sin
verksamhet finansierad med statsbidrag, t.ex.
Handelshögskolan i Stockholm. Motsvarande fria
teologiska högskolor i Norge har sedan lång tid bidrag från
norska staten. En ny fri teologisk högskola i Sverige skulle
innebära en stimulans för och nysatsning på den teologiska
forskningen i vårt land.
Frågan om ett utbyggt stöd till Teologiska Högskolan,
Stockholm bör också prövas i ljuset av att sedan mer än tio
år statsbidrag utgår till forskningsanknytning för de fria
samfundens teologiska seminarier. Regeringen bör sedan
återkomma i budgetpropositionen i januari 1993 med
förslag till stöd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statligt stöd till Teologiska
högskolan, Stockholm.
Stockholm den 20 januari 1992
Jan-Erik Wikström (fp)
Lars Leijonborg (fp)