Antagningen till studier till olika yrken inom hälso- och sjukvården bygger på vilka studier sökanden genomgått, vilka betyg vederbörande har och på yrkeslivserfarenhet. Inom läkarlinjen har man börjat pröva antagning via lämplighetstest. Någon spärr för antagning av dem som visat sig gravt olämpliga att arbeta inom hälso- och sjukvården har man inte. Så kan man t.ex. inte neka att till läkarlinjen anta en sjuksköterska som deslegitimerats på grund av narkotikabrott och som också dömts till straff för detta brott.
Jag anser att ingen bör antas till studier till yrken inom hälso- och sjukvården för vilka krävs legitimation, så länge vederbörande är deslegitimerad inom sitt tidigare yrke på grund av eget missbruk eller brottslig handling. Antagningsbestämmelserna för vårdyrken som kräver legitimation bör således kompletteras med en spärr mot antagning av t.ex. läkare, tandläkare och sjuksköterskor som är deslegitimerade.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade regler för antagning till vårdutbildningen av deslegitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Stockholm den 16 januari 1992 Barbro Westerholm (fp)