De reumatiska sjukdomarna är folksjukdomar som
förorsakar stort lidande. De är också, näst efter de psykiska
sjukdomarna, de mest kostnadskrävande sjukdomarna i
vårt allmänna socialförsäkringssystem. Det är därför
uppenbart att varje forskningsframsteg och varje
genomförd förbättring av reumatologisk sjukvård kan
medföra stora vinster för såväl reumatiker som samhället.
Redan 1978 avgav Medicinska forskningsrådet (MFR)
en initiativgruppsrapport om reumatologisk forskning. I
denna rapport föreslogs att MFR:s dåvarande årsanslag på
2 milj.kr. till reumatologisk forskning skulle ökas med
initialt 3 milj.kr. och därefter årligen utökas i fem år med
ytterligare 1 miljon per år.
Anslaget från MFR till rörelseorganens sjukdomar
uppgick år 1989/90 endast till 3,4 milj.kr. av totalt 258
milj.kr. som utdelades av rådet. Initiativgruppen föreslog
också inrättandet av en kommitté för samordning och
uppföljning av den reumatologiska forskningen, men någon
sådan kommitté finns inte idag.
God forskningspotential
Under 1980-talet har expansionen inom
reumatologispecialiteten, och då inte minst på den
akademiska fronten genom ett 30-tal doktorsavhandlingar,
skapat gynnsamma förutsättningar för en offensiv
reumatologisk forskning i landet. De fysiska
förutsättningarna för etablering av reumatologisk forskning
på hög nivå synes dock inte vara i paritet med behov och
tillgänglig kompetens. En snabbutredning av hur
forskningspotentialen för reumatologi effektivast kan höjas
och utnyttjas till förmån för landets reumatiker är därför
angelägen.
Problem att utreda
Bland de problem som behöver utredas kan nämnas
följande:Hur skall disputerade, reumatologiska
forskarbegåvningar som är kliniker kunna beredas ett
rimligt tidsmässigt utrymme för att fullfölja lovande
forskningslinjer?Hur skall högt kompetenta forskare
inom basal forskning, vilken kan appliceras på centrala
mekanismer vid reumatiska sjukdomar, t.ex. inom
immunologi och övrig inflammationsforskning, stimuleras
att inrikta sig på reumatologiska frågeställningar?Kan
permanenta forskningscentra med reumatologisk inriktning
skapas, i fallet Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
återinsättas enligt stiftelseurkunden, så att högt meriterade
forskare kan rekryteras att långsiktigt leda forskningen?
Kan ett barnreumatologiskt forskningscentrum etableras
vid landets enda barnreumatologiska avdelning i Lund?
Kan Sveriges för epidemiologiska studier gynnsamma
sjukvårds- och samhällssystem mera effektivt utnyttjas för
studier av orsaker till reumatiska sjukdomar?
Sammanfattande synpunkter
Det finns hållpunkter för att den reumatologiska
kompetens som byggts upp i Sverige sedan specialitetens
tillkomst 1969 inte utnyttjas tillräckligt effektivt för
högkvalitativ forskning. En kraftfull satsning idag på
rekrytering och etablering av en för samhället rimlig
forskningspotential ger i morgon ett effektivare utnyttjande
i sjukvården. Möjligheterna till sådana satsningar genom
omprioriteringar inom befintliga ramar bör utredas.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en utredning bör tillsättas
med uppgift att utreda hur den reumatologiska
forskningspotentialen i Sverige kan höjas och utnyttjas.
Stockholm den 16 januari 1992
Barbro Westerholm (fp)