Lokalisering av högskolan för lärarutbildning i Stockholm
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm bildades i samband med högskolereformen den 1 juli 1977 av de lärarutbildningar som fanns i olika delar av Storstockholmsområdet.
Lärarhögskolan i Stockholm som hade bildats 1954 finns fortfarande kvar i sina hårt nedslitna lokaler på Rålambsvägen. De gamla förskoleseminarierna som också kom att ingå som delar i den nya högskolan finns fortfarande kvar i Solna, Stockholm och Södertälje.
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, HLS, är en högskola med många adresser. I flera år har byggnadsfrågorna för HLS behandlats. Under senare år har kraven rests allt tydligare för en mer samlad lokalisering, en ''HLS-campus''.
Det är uppenbart att en samlad lokalisering, vilket statsrådet också anför, skulle medföra många samordningsvinster för HLS. Inte bara utbildningen av olika slags lärare utan också administrationen av högskolan skulle finna klarare former för utvecklingsinsatser om högskolan kunde samlas under ett tak.
Redan 1989 föreslog regeringen i budgetpropositionen att HLS behov av nya lokaler skulle tillgodoses genom en nybyggnation i Södertälje. Detta förslag innebar att huvuddelen av verksamheten vid HLS skulle sammanföras till en anläggning. Därigenom tillgodosågs ett gammalt HLS-önskemål.
Beslutet i riksdagen blev emellertid ett krav på ytterligare utredning. Denna utredning (Ds 1990:55) förordar i sin slutsats att HLS lokaliseras till Södertälje.
Förutom de pedagogiska fördelarna med att samla utbildningen framförs dels de väl kända och mycket starka regionalpolitiska argumenten, dels den plan för utbyggnad av högre utbildning, som landshövding Elmstedt presenterat (Ds 1989:33). Enligt denna plan bör den högre utbildningen koncentreras till tre platser i den södra delen av Stockholms län, nämligen medicinsk utbildning till Huddinge/Flemingsberg, HLS till Södertälje och universitetsutbildning till Haninge.
I Södertälje kommun finns sedan 1964, då förskoleseminariet startade, en väl grundad lärarutbildningstradition. Nu omfattar lärarutbildningen förskollärar-, fritidspedagog- och klasslärarlinjens utbildningar. Södertälje kommun har därför erbjudit lämplig tomtmark och i övrigt ställt sig mycket positivt till de insatser i form av bostäder för personal, studentbostäder m.m. som skulle erfordras vid en lokalisering till kommunen. De krav på handlingsfrihet betr framtida eventuell utbyggnad, som statsrådet framhåller, kan fullt ut tillgodoses på det område som Södertälje kommun reserverat för HLS.
I propositionen föreslås i första hand en omlokalisering av HLS till området kring Brunnsviken. Haga-- Brunnsviken-området har både ur kultur- och naturvårdsperspektiv unika kvaliteter. Det har nyligen varit föremål för särskild behandling i riksdagen (1991/92:JoU10). Anledningen är den stora oro i vida kretsar som den planerade ytterligare exploateringen av området väckt. I dag återstår oexploaterat endast en tredjedel av det område, som många sedan början av seklet strävat att värna.
Regeringen fattade i november 1991, med stöd av naturresurslagen, beslutet att berörda kommuner (Solna och Stockholm) måste redovisa hur man tänker tillgodose kulturvårdens, naturvårdens och friluftslivets intressen i planeringen för området, innan någon utbyggnad sker. All utbyggnad inom detta känsliga område måste mycket noggrant prövas. Vad regeringen begär av kommunerna i varsamhet och restriktivitet måste gälla alla aktörer, även HLS. En eventuell lokalisering av Lärarhögskolan till detta område kräver nya omfattande, tidskrävande analyser. Behovet ska vägas mot alla andra angelägna behov och mot kultur- och naturintressen. Redan befintliga verksamheter t ex vid universitetet i Frescati har också behov av expansion. För Lärarhögskolan innebär detta förslag att den svåra situationen med lokalbrist utsträcks ett okänt antal år in i framtiden, medan en lokalisering till Södertälje kan börja förverkligas i samma stund beslutet är fattat.
I Riksdagens tidigare beslut begärdes en närmare belysning av en bedömning av den inomregionala balansen i Stockholms län när det gällde lokaliseringsfrågan. Denna fråga kommenteras knappast av statsrådet trots att en lång rad remissinstanser lagt stor vikt vid behovet av högskoleutbildning på Södertörn. Istället avfärdas den med att det är de enskilda högskoleenheterna som skall avgöra olika utbildningars förläggning i regionen. Detta är dock inte alls den princip som gäller för förläggning av utbildning i andra delar av landet. Att regionalpolitiska hänsyn inte skall tas i Stockholmsregionen anser vi märkligt.
1989 flyttade den yrkespedagogiska lärarutbildningen till Södertälje. Detta måste ses som ett uttryck för det stora intresse Södertälje kommun har för utbildningsfrågor. Vi förordar därför att riksdagen nu fattar beslut om att HLS skall lokaliseras till Södertälje.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att högskolan för lärarutbildning i Stockholm skall lokaliseras till Södertälje kommun.
Stockholm den 16 mars 1992 Ylva Annerstedt (fp) Pär Granstedt (c) Annika Åhnberg (v)