Vid en reviderad beräkning av lärarbehovet har UHÄ kommit fram till att det behövs en kraftig ökning av antalet platser på senarelärarutbildningen. Vissa regioner är mer utsatta av brist på lärare, och Mellannorrland är en sådan region.
Det har också visat sig vara svårt att rekrytera sökande till lärarutbildningen generellt sett. Trots att fler studerande söker sig till lärarutbildning står fortfarande platser tomma.
För att uppdimensioneringen skall bli verkningsfull måste den inriktas på, dels en god geografisk spridning för att tillse regionala behov, dels rekrytering av delvis nya studerandekategorier.
En förläggning av senarelärarutbildning till högskolan i Sundsvall/Härnösand skulle uppfylla båda dessa kriterier. Förutom de regionala behoven finns det flera skäl som talar för att en sådan lokalisering är befogad.
Tidigare har framhållits att en högskoleenhet måste ha en viss storlek för att kompetensen skall ha tillräcklig bredd för att uppfylla kraven på lärarutbildning. Högskolan i Sundsvall/Härnösand har i dag denna storlek. Dessutom tillkommer ytterligare kompetens genom samarbetet med högskolan i Östersund, genom att lärare kan samutnyttjas mellan de båda högskolorna.
Enligt UHÄ:s verksamhetsberättelse har högskolorna i Sundsvall/Härnösand och i Östersund den högsta andelen disputerade lärare bland de mindre och medelstora högskolorna.
Högskolan i Sundsvall/Härnösand har sedan gammalt en bred kompetens inom matematik/naturvetenskap/teknik samt samhällsvetenskap. Föregående läsår påbörjades en bred satsning inom kulturvetenskap och humaniora, vilket medfört en avsevärd total kompetenshöjning inom dessa områden.
Resurserna för forskning vid högskolan har kraftigt förstärkts via regionala tillskott av medel, som lett till ett ambitiöst forsknings/forskarutbildningsprogram. Vid högskolan finns i dag ett fyrtiotal aktiva doktorander, varav flertalet också är engagerade som lärare. Inom det pedagogiska fältet bedrivs forskning inom flera specialområden.
Högskolan har ett brett internationellt kontaktnät, framför allt i Europa.
Högskolan i Sundsvall/Härnösand är en av få högskolor som fyllt platserna på varianten tidigarelärarutbildning. Detta har kunnat ske genom en avancerad form av distansutbildning. Kvalitetsmässigt fyller denna högt ställda krav, vilket visats genom utvärderingsprogram dels från Umeå (uppdrag från UHÄ), dels från Storbritannien.
Genom distansutbildningen har också nya grupper kunnat rekryteras till utbildningen. Medelåldern hos de studerande är omkring 32 år. De studerande på distansvarianten är oftast fast rotade i den bygd där de bor, och kan därfor möta de regionala behov som finns.
Genom att förlägga distansundervisning till Jämtland och norra Hälsingland har högskolan tagit ett regionalt ansvar som lett till ett mycket gott samarbete med kommuner och regionala myndigheter. På basis av detta finns också stora möjligheter att hitta icke-traditionella lösningar för att lösa lärarbristen även på högstadium/gymnasium i regionen.
Lärarutbildningarna vid högskolan fick förra terminen en delvis ny organisation. I stället för ett antal separata, strikt linjebundna utbildningar bjuds kurser som kan passa inom flera utbildningar. En större volym, som skulle bli följden av senarelärarutbildning, skulle ytterligare öka såväl flexibilitet som kostnadseffektivitet.
Lärarbristen i regionen är ett stort och svårlöst problem, vars lösning kräver icke-traditionella metoder anpassade till lokala behov och förutsättningar. Högskolans stora erfarenhet på detta område, i kombination med den kompetens som finns vid enheten, talar för att en lokalisering av grundskollärarutbildning för årskurs 4--9 till högskolan Sundsvall/Härnösand är befogad.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 till högskolan i Sundsvall/Härnösand.
Stockholm den 16 januari 1992 Britta Sundin (s) Bo Forslund (s) Sven Lundberg (s) Bo Holmberg (s) Hans Stenberg (s) Elvy Söderström (s)