Trots att det vid landets specialskolor för döva och
hörselskadade elever totalt inte finns fler än cirka 330
speciallärartjänster förväntas rekryteringsbehovet uppgå
till runt 200 lärare fram till år 2000.
Det finns redan idag en stor brist på behöriga lärare på
specialskolorna samtidigt som åldersstrukturen i
lärargruppen betyder stora avgångar de närmaste åren.
Det är därför med stor oro specialskolorna ser
svårigheterna att rekrytera elever till den 60-poängs
påbyggnadsutbildning med inriktning på döva och
hörselskadade elever, som nu bedrivs i Stockholm.
Sedan den nya speciallärarutbildningen startade hösten
1990 har två kurser med vardera 24 platser startats vid
lärarhögskolan i Stockholm. Till den första sökte 11
behöriga sökanden, som antogs till de totalt 24 platserna.
Hösten 1991 var antalet sökande, som antogs till
utbildningen fyra(!). Ingen av de sökande var
grundskollärare utan studenterna bestod av förskollärare
och fritidspedagoger och andra representanter för socialt
inriktade yrken.
Oavsett att de senare yrkeskategorierna väl uppfyller
viktiga behov hos specialskolan måste det anses
anmärkningsvärt och olyckligt att inga sökande har en
grundskollärarutbildning som grund.
Bristen på speciallärare för olika handikappgrupper är
stor, men rekryteringsläget på döv- och hörselsidan skiljer
sig väsentligt från det för andra handikappgrupper.
Enligt vår mening finns det två viktiga skäl till detta:
1) Övrig speciallärarutbildning för handikappgrupper
har inrättats på flera platser i landet. Då
speciallärarutbildningen är en påbyggnadsutbildning för
olika lärargrupper är motståndet mot att bryta upp och
utbilda sig långt hemifrån stort för den, som varit
yrkesverksam i flera år.
Endast speciallärarutbildningen för lärare till döva och
hörselskadade barn har koncentrerats till Stockholm.
2) Genom att de döva och hörselskadade barnen har
teckenspråket som sitt modersmål krävs vid ansökan att en
blivande speciallärare för dessa, utöver sin grundutbildning
och fem års yrkespraktik, också har kunskaper
motsvarande minst 20 poängs utbildning i teckenspråk.
I praktiken innebär det att den unga studerande, som vill
inrikta sig på arbete med döva barn har cirka 10 år av studier
och yrkesarbete bekom sig när hon/han kan gå ut och arbeta
som speciallärare. Härigenom tappar skolorna en viktig
rekryteringsbas.
För att möta den mycket akuta situation som direkt
kommer att äventyra utbildningen för de döva och
hörselskadade barnen vill vi föreslå följande åtgärder:
1. Decentralisering av speciallärarutbildningen från
Stockholm till Örebro. Bakgrunden är att Örebro genom
sin specialskola för döva och hörselskadade barn
(Birgittaskolan), riksgymnasierna för döva och
hörselskadade och en mängd komplementära resurser på
döv- och hörselområdet är den kommun i landet, som har
den ojämförligt största kompetensen för de döva barnens
behov samtidigt som intresset för utbildningen är stort i
kommunen och dess omland och praktikmöjligheterna för
de studerande extremt goda. Där finns också en stor
potential för att rekrytera kompetenta lärare till högskolan.
2. En direkt påbyggnadsutbildning till den reguljära
grundskollärarutbildningen för studerande, som vill utbilda
sig till speciallärare för döva och hörselskadade barn. En 40-
poängs påbyggnadsutbildning, som ges i direkt anslutning
till och i integrerad form med grundskollärarutbildningen
bedöms av verksamhetsansvariga kraftigt öka
rekryteringsmöjligheterna.
En sådan specialinriktad grundskollärarutbildning
skulle sakna den yrkespraktik, som nuvarande utbildning
innebär, men genom att erbjuda utbildningen i en miljö med
goda förutsättningar för praktik torde de allvarligaste
nackdelarna kunna mötas. Svårigheterna att ge skolorna
tillgång till behöriga lärare med önskvärd kompetens är nu
så stora att det måste skapas alternativ till nuvarande
utbildningsmöjligheter.
Med hänsyn till de krav, som bör ställas på utnyttjande
av lokal kompetens och möjligheter till underlag för
praktik, samt lokalt/regionalt rekryteringsbehov, bör även
denna utbildning lokaliseras till Högskolan i Örebro.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering till Örebro av
speciallärarutbildning för döva och hörselskadade barn
samt om behovet av en förändring av utbildningen i syfte att
möta ett akut rekryteringsbehov.
Stockholm den 16 januari l992
Inger Lundberg (s)
Sture Ericson (s)
Maud Björnemalm (s)
Håkan Strömberg (s)
Hans Karlsson (s)