Motion till riksdagen
1991/92:Ub40
av Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp)

med anledning av prop. 1991/92:75 Lärarutbildning m.m.


Kommunerna har som huvudmän för skolan det
operativa ansvaret, d v s att se till att det finns utbildad
personal, läromedel, lokaler och utrustning för
undervisningen.
Regeringens proposition 1991/92:75 om lärarutbildning
m m 
redovisar vägarna till läraryrket och den framtida
lärarutbildningen. I propositionen betonas särskilt att
situationen i regionalpolitiskt prioriterade områden bör
beaktas.
I Norrbotten finns drygt 3 200 lärare inom grundskolan.
Det finns inom länet stora variationer beträffande behöriga
och obehöriga lärare och i vissa kommuner är situationen
mycket allvarlig. Det gäller framför allt
inlandskommunerna och kommunerna i östra Norrbotten.
1991 redovisade dessa kommuner en obehörighetsgrad på
mellan 14 och 21 % inom grundskolan. Under hösten 1990
utannonserades 81 av Gällivare kommuns ca 300
lärartjänster, som innehades av obehöriga lärare. Endast
fem behöriga sökande inkom till dessa tjänster. Situationen
i kommunen har därefter ytterligare förvärrats med högre
andel obehöriga lärare.
Hösten 1990 sammanställdes en prognos över behovet
av lärare inom länets kommuner fram till år 2000.
Prognosen visar på ett nyrekryteringsbehov inom
grundskolan i Norrbotten på nästan 30 %. 
Nyrekryteringsbehovet är störst i
inlandskommunerna.
Behovet av nya lärare beror dels på pensionsavgångar,
dels på konsekvenserna av läraravtalet om minskad
undervisningsskyldighet. Parallellt med detta kommer
antalet nybörjare i grundskolan att öka fram till år 2000.
Inom Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala kommuner
beräknas antalet nybörjare att öka med nästan 30 %.
Behovet 
av lärare är störst inom grundskolans
högstadium och inom områdena matematik,
naturorienterande ämnen och musik.
Tidigare erfarenhet visar att då efterfrågan på lärare i
länet ökar, så drabbas inlandskommunerna hårdast genom
att de behöriga lärarna tenderar att flytta till
kustkommunerna.
Högskolan i Luleå har utbildning för
grundskollärarlinjen åk 1--7. Hösten 1991 antogs 163
behöriga sökande till 132 utbildningsplatser. Av dessa
antogs 122 till Luleå och 41 till distansstudier i Kiruna,
Jokkmokk, Gällivare och Pajala. Vårterminen 1992
påbörjade en grupp distansstuderande i östra Norrbotten
sina studier inom grundskollärarlinjen åk 1--7.
Högskolan har också sedan hösten 1989 utlokaliserat en
grupp av grundskollärarlinjen åk 1--7 till Kiruna.
Utbildningens uppläggning följer i stort den uppläggning
som finns vid högskolan i Luleå, med lärare från högskolan
och med praktikskolor/hemskolor inom kommunen.
Den utlokalisering som skett av
grundskollärarutbildningen kommer att förbättra
situationen med behöriga lärare i inlandskommunerna.
Bland annat ger utlokaliseringen av en grupp till Kiruna ett
större tillskott av lärare i kommunen än två hela årskurser i
Luleå och Umeå tillsammans.
Sambandet mellan närhet till lärarutbildning och
tillgången på utbildade lärare bekräftas också i proposition
1991/92:75.
Situationen inom grundskolans åk 1--7 i Norrbotten
bedöms som tillfredsställande för de kommande åren. För
grundskolans högre stadier är det dock svårare att
tillfredsställa det ansvar som läggs på kommunerna och nå
upp till kravet att ha utbildad, behörig personal.
För att förbättra tillgången av lärare i Norrbotten för
grundskolans högre stadier bör därför lärarutbildning för
grundskolans årskurser 4--9 erbjudas vid högskolan i Luleå.
Högskolan har sedan länge haft lärarutbildning och dess
lärarutbildningsinstitutioner har betydande pedagogiska
och metodiska resurser. Högskolan har också en professur i
pedagogik. Inom ramen för denna bedrivs en framgångsrik
och väl etablerad forskningsverksamhet knuten till
lärarutbildningen. Detta innebär att många lärare inom
lärarutbildningen deltar i olika forskningsprojekt. Inom
ämnet pedagogik finns fem forskarstuderande.
Högskolan i Luleå har goda förutsättningar att bedriva
antingen integrerad lärarutbildning för åk 4--9 eller det
praktisk-pedagogiska kompletteringsåret om 40 poäng.
Det finns regionalpolitiska skäl att tillföra högskolan
ettdera av alternativen. En stor andel lärare i främst länets
inlandskommuner är obehöriga. Dessutom kommer under
de närmaste åren behovet av nya lärare att öka starkt, varav
en stor andel i inlandskommunerna. Riksdagen har
framhållit att om ökat lärarutbildningsbehov föreligger kan
det vara aktuellt att inrätta utbildning av lärare för
årskurserna 4--9 vid några nya högskoleenheter.
Högskolan i Luleå bör tillföras utbildning av lärare för
grundskolans årskurs 4--9 enligt alternativ a) eller b) nedan:
a) 60 platser inrättas vid Högskolan i Luleå på
grundskollärarlinjen åk 4--9 inom ramen för antal
föreslagna platser vid denna utbildningslinje.
b) 60 platser inrättas vid Högskolan i Luleå för praktisk-
pedagogisk utbildning om 40 poäng, lärare åk 4--9, inom
ramen för antal föreslagna platser för den nyinrättade
praktisk-pedagogiska utbildningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya platser till
grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 vid högskolan
i Luleå.

Stockholm den 16 mars 1992

Per-Ola Eriksson (c)

Britta Bjelle (fp)