med anledning av prop. 1991/92:75 Lärarutbildning m.m.
I propositionen om lärarutbildning ges förslag till vilka
lärarexamina som fr.o.m. läsåret 1993/94 ska ersätta
nuvarande utbildningsbevis från lärarutbildningslinjer.
Bland dessa saknas en examen inriktad mot
folkbildningsområdet.
Bakgrund
Den nuvarande folkhögskollärarlinjen har utvecklats
från att ha varit en del av den tidigare
ämneslärarutbildningen till att bli en helt fristående
utbildning. Skälen till detta är flera. Många av
folkhögskolans elever är personer som av olika skäl har en
bräcklig skolbakgrund. De studerande har en högre
medelålder än i gymnasieskolan och verksamheten bedrivs
oftast i internatform. I folkhögskolans tradition ligger också
att man erbjuder ett stort mått av elevinflytande och att man
har en stor öppenhet för friare arbetssätt. Allt detta ställer
speciella krav på lärarna och därmed deras lärarutbildning.
Folkhögskolekommittén påpekade i sitt betänkande
(SOU 1990:65) att folkhögskollärarlinjen skiljer sig från
andra lärarutbildningar genom delvis andra och friare
arbets- och examinationsformer, högre grad av
deltagarstyrning, högre genomsnittsålder hos de studerande
och oftast längre erfarenheter av lärar- och
ledarverksamhet samt större variation när det gäller
deltagarnas utbildningsbakgrund.
I folkbildningspropositionen behandlades bl.a.
lärarutbildningsfrågan. Där konstaterades att lärarnas
pedagogiska och ämnesmäsiga kompetens har avgörande
betydelse för att upprätthålla kvaliteten på uppläggningen
och genomförandet av folkhögskolornas verksamhet.
Vidare markerades att huvudmännen för folkhögskolorna
bör ha större inflytande över lärarutbildningen än tidigare.
När det gäller lärarnas behörighet och kompetens angavs
samtidigt att den enskilda folkhögskolestyrelsen har att
själv fastställa kriterierna för detta. Utbildningsutskottet
hade i sitt betänkande 1990/91:UbU18 samma uppfattning
och riksdagen beslutade därefter i enlighet med utskottets
förslag.
Sammanfattningsvis har alltså folkhögskollärarlinjen en
speciell rekryteringsprofil och ett innehåll som på många
punkter avsevärt skiljer sig från övrig lärarutbildning.
Enligt min uppfattning innebär utbildningen ett
betydelsefullt stöd för den viktiga verksamhet som bedrivs
av Sveriges folkhögskolor.
Nuvarande kompetens i Linköping
Universitetet i Linköping har byggt upp och utvecklat en
särskild kompetens för att möta folkbildningens behov av
både grundutbildning och forskning. Landets enda
professur i vuxenpedagogik finns i Linköping och kring den
har en aktiv forskargrupp skapats inom Institutionen för
pedagogik och psykologi. Universitetet ansvarar också för
ett nationellt program för folkbildningsforskning.
Grundutbildning och uppdragsutbildning bedrivs av
Vuxenutbildarcentrum, som är en avdelning inom
Institutionen för lärarutbildning. Den kompetens som har
skapats inom universitetet har blivit efterfrågad både
nationellt och internationellt och har stor växtkraft. En
viktig bas för denna verksamhet är grundutbildningen inom
folkhögskollärarlinjen.
Behovet av en folkhögskollärarlinje
Inom det i propositionen föreslagna styrsystemet kan
naturligtvis universitetet i Linköping fortsätta att erbjuda
sin kompetens för utbildning inom folkbildningsområdet
och inom det vuxenpedagogiska området i vidare mening.
Det gäller särskilt allmänna kurser av olika slag som
behandlar området folkbildning och vuxenpedagogik.
Det föreslagna systemet styr dock tydligt mot studier
som berättigar till examen. I sådana examina kan allmänna
kurser ingå. Dock är folkhögskollärarlinjen i dess
nuvarande form en yrkesutbildning vilken skulle komma att
få stora svårigheter att överleva vid sidan av det
examenssystem i vilket uppdraget för högskolan
formuleras. Utbildningen skulle knappast kunna behålla sin
profil som en variant inom ramen för en examen för
gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Min absoluta övertygelse är därför att de i propositionen
föreslagna nya grundskole- och
gymnasielärarutbildningarna inte kan ersätta den
nuvarande folkhögskollärarlinjen. Till detta kommer att
linjen dessutom fyller ett behov av pedagogisk och
folkbildningsinriktad utbildning som tillgodoser också de
motsvarande behov som finns bland såväl studieförbunden
som folkrörelsernas pedagogiskt verksamma funktionärer.
Det finns därför goda skäl för att behålla en särskild examen
för folkhögskollärare. En sådan skulle på ett naturligt sätt
förlänga den åldersdefinierade serie av lärarexamina som
från barn- och ungdomspedagogisk examen över
grundskollärarexamen än så länge slutar med
gymnasielärarexamen.
Förslag
Det är viktigt för den kvalitativa utvecklingen av
utbildningarna vid landets folkhögskolor att en
lärarutbildning i huvudsak motsvarande dagens
folkhögskollärarlinje bibehålls. Riksdagen bör därför ge
regeringen till känna vikten av att folkhögskollärarlinjen i
Linköping skall få finnas kvar som en för folkbildningens
del särskild praktisk pedagogisk utbildning på 40 poäng.
Utbildningen bör leda till en särskild
folkhögskollärarexamen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om folkhögskollärarlinjen.