Lärarutbildningen vid högskolan i Skövde
Regeringen har i prop. 1991/92:75 lagt förslag om lärarutbildning m.m. I propositionen lämnas bl.a. förslag till fördelning av 1 450 nya utbildningsplatser i högskolan.
Vi delar regeringens bedömning, att det är viktigt att öka antalet studerande inom grundskollärarutbildningen i riket. Därvid är det nödvändigt att i viss mån ta hänsyn till regionala synpunkter med tanke på såväl regionernas behov av lärarförsörjning som rekrytering av studerande. Skäl av detta slag talar för en etablering av grundskollärarutbildning vid högskolan i Skövde.
Högskolan i Skövde är nämligen -- nästan femton år efter etableringen -- fortfarande en av rikets minsta högskoleenheter med resurser för utbildning motsvarande några promille av de samlade nationella högskoleresurserna. Detta förhållande är inte acceptabelt, vare sig av strukturella skäl (suboptimerad storlek med få eller inga möjligheter till stordrift) eller av regionala (regionen behöver med sin ytterst svaga högskoletradition mer än många andra län den stimulans som en högskola innebär).
Högskolan i Skövde har således en mycket ''smal'' och från vissa synpunkter relativt ''sned'' struktur. De nuvarande kompetensområdena teknik, data- och systemvetenskap, ekonomi samt moderna språk och länderkunskap, samtliga till näringslivet, behöver kompletteras med annan typ av utbildning, exempelvis inriktad mot samhälls- och humanvetenskap samt mot naturvetenskap. I dag är det huvudsakligen specialiserade fackhögskolor som uppvisar en så smal verksamhetsbas som högskolan i Skövde; jämförelsen är ändå inte adekvat eftersom dessa högskolor inom sina områden har en bredd och ett djup som högskolan i Skövde saknar.
Årets budgetproposition innehöll för Skövdes del i princip endast konsekvenser av tidigare fattade beslut. Vi anser att detta är djupt olyckligt och att i stället resurser måste tillföras för en fortsatt utbyggnad. Detta har vi också föreslagit i motioner i anslutning till årets budgetproposition. Ett sätt att stärka strukturen och minska ensidigheten i utbudet i Skövde är att etablera lärarutbildning.
Vi föreslår därför att grundskollärarlinjen för utbildning av lärare för årskurserna 1--7 inrättas vid högskolan i Skövde med 90 nybörjarplatser.
Företrädare för länet skriver i samband med UHÄs anslagsframställning för 1990/91 bl.a. följande:
Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Skaraborgs läns landsting, Kommunförbundet Skaraborg samt enskilda kommuner i länet (däribland Skövde kommun), högskolan i Skövde samt ett flertal representanter för länets näringsliv har var för sig, vid flera olika tillfällen, understrukit vikten av att Skaraborgs län i så stor utsträckning som möjligt har en infrastruktur, som åtminstone till sin ''basnivå'' inte alltför mycket avviker från både storstadsområdena och andra regioner i Sverige. Till infrastrukturen räknas då bl.a. tillgång till högre utbildning, goda kommunikationer, utbyggd offentlig och privat service samt ett adekvat kulturutbud. Tvivelsutan är det så, att just tillgången till högre utbildning är en förutsättning för stora delar av den andra infrastrukturen, inte minst för en väl fungerande service i vid mening.
Inte minst från det privata näringslivets sida har understrukits, att en basal offentlig service, ifråga om exempelvis tillgång till en kvalitativt högtstående barnomsorg och grundskola, är en grundförutsättning för att näringslivet skall kunna behålla och rekrytera personal med hög kompetens och därmed i förlängningen för utveckling av näringslivet som sådant. Det är av avgörande vikt för ett samhälles infrastruktur, att samhället kan påräkna en regelbunden försörjning med arbetskraft för bl.a. grundskolan.
Det förefaller oss inte rimligt att i ett riksperspektiv utöka dimensionering av en utbildning av detta slag utan att samtidigt se utbildningens lokalisering som en faktor av regionalpolitisk art (jfr lokaliseringen av ingenjörs- och ekonomutbildningar).
Det förtjänar att påpekas, att högskolan i Skövde i dag endast rekryterar ca 30 % kvinnor och till ca 60 % endast elever från gymnasieskolans T- och N-linjer. Det torde därför finnas en relativt omfattande ''reserv'' av ungdomar i länet, vilka normalt inte reflekterar över att påbörja högskolestudier, men som vid en ny linjeetablering i länet sannolikt får ett ökat ett intresse för högskolestudier. Detta har bl.a. visats genom inrättandet av ekonomlinjen vid högskolan i Skövde; denna åtgärd har på ett mycket markant sätt ökat rekryteringen av skaraborgare till ekonomistudier inom högskolan.
Starka skäl, såväl utbildningspolitiska som relaterade till högskolestrukturen i Skövde, talar således för att grundskollärarlinjens tidigare variant inrättas vid högskolan i Skövde.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av grundskollärarlinjen för utbildning av lärare för årskurserna 1--7 vid högskolan i Skövde med 90 nybörjarplatser.
Stockholm den 16 mars 1992 Anders Nilsson (s) Sven-Gösta Signell (s) Birgitta Johansson (s) Jan Fransson (s)