I läroplanskommitténs nya direktiv nämns inte det viktiga ämnet hemkunskap. Enligt vår mening krävs där ett klargörande från regeringens sida.
Ämnet hemkunskap har som övergripande målsättning att utbilda elever till kompetenta beslutsfattare i frågor som rör deras vardagsliv. Vardagen rymmer många till synes triviala beslut, som är avgörande för överlevnad, produktivitet och livskvalitet.
I dagens samhälle förmedlas inte längre vardagskunskaper automatiskt i hemmet. Svenska kvinnor har världens högsta deltagande på arbetsmarknaden. Den gemensamma tiden för föräldrar och barn i hemmet blir därför begränsad.
I hemkunskapen bearbetas många angelägna frågor på ett illustrativt sätt; privat ekonomi, resurshushållning, miljö, kost och hälsa, kulturmöten och jämställdhet. Hemkunskapen är teknikintensiv, ofta ganska avancerad. Rätt använd är den ett utmärkt instrument för att stimulera flickors teknikintresse utifrån deras villkor och därmed ge bättre grund för flickor att välja teknisk utbildning längre fram.
Hemkunskapen ger ungdomar den handlingsberedskap i vardagslivet som det framtida samhället kommer att kräva. I ''företaget'' hushållet omsätts 300--500 miljarder kr per år vilket motsvarar 25--40 % av BNP, och det arbete som utförs i hemmen motsvarar c:a 50 miljoner arbetstimmar. Hemkunskap ger utbildning för ''yrket'' hemarbete.
EG
I EG-kommissionens dokument framhävs vikten av att konsumenter är kunniga, rationella och kan göra medvetna val på den öppna marknaden vilket är en förutsättning för en sund utveckling. I en resolution från EGs utbildningsministrar sägs att konsumentundervisningen skall ingå i den obligatoriska skolundervisningen med syfte att skapa ekonomiskt ansvariga konsumenter i det nya Europa.
Miljön
Individer och hushåll åläggs alltmer att ta ansvar för en minskad belastning på miljön. Som exempel kan nämnas att i Avfallsprogrammet, 1990, föreskrivs att allt avfall skall sorteras 1994. Försök har visat att när hushållen källsorterat sitt hushållsavfall har det genom återanvändning och kompostering kunnat reduceras upp till 50 %. Förpackningsutredningen, 1991, föreslår dessutom att hushållen skall sortera även förpackningar i olika fraktioner. Den förändring av vardagsvanor som detta kräver måste bearbetas både i hemmen och i skolan. I hemkunskapsundervisningen finns unika möjligheter att träna elevers miljöbeteende och därigenom få förståelse för hur resursflöden återinförs i naturens egna kretslopp vilket avfallssortering bidrar till.
Enligt statistik från Statens Jordbruksverk 1990 går nästan en fjärdedel av den totala konsumtionen till mat. I hemkunskapen får elever lära sig att välja livsmedel och värdera valet med hänsyn taget till pris, kvalitet och näringsvärde. Elever lär sig att tillaga och servera mat och tränar samtidigt samarbete, social förmåga, jämställdhet, självständighet och ansvarstagande. I hemkunskapen kan interkulturella frågor bearbetas genom att elever och lärare lagar mat från olika kulturområden. Genom detta förmedlas och bevaras vårt kulturarv.
Enligt vår uppfattning är detta så tunga skäl att det överhuvudtaget inte kan komma ifråga att utelämna hemkunskapen från de obligatoriska ämnena i grundskolan. Tvärtom behöver antalet timmar utökas. Hemkunskapen handlar om att lära sig leva -- utan det fungerar inte andra kunskaper heller.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemkunskapen i grundskolan.
Stockholm den 27 januari 1992 Marianne Andersson (c) Birgitta Carlsson (c)