I läroplanskommitténs nya direktiv nämns inte det
viktiga ämnet hemkunskap. Enligt vår mening krävs där ett
klargörande från regeringens sida.
Ämnet hemkunskap har som övergripande målsättning
att utbilda elever till kompetenta beslutsfattare i frågor som
rör deras vardagsliv. Vardagen rymmer många till synes
triviala beslut, som är avgörande för överlevnad,
produktivitet och livskvalitet.
I dagens samhälle förmedlas inte längre
vardagskunskaper automatiskt i hemmet. Svenska kvinnor
har världens högsta deltagande på arbetsmarknaden. Den
gemensamma tiden för föräldrar och barn i hemmet blir
därför begränsad.
I hemkunskapen bearbetas många angelägna frågor på
ett illustrativt sätt; privat ekonomi, resurshushållning,
miljö, kost och hälsa, kulturmöten och jämställdhet.
Hemkunskapen är teknikintensiv, ofta ganska avancerad.
Rätt använd är den ett utmärkt instrument för att stimulera
flickors teknikintresse utifrån deras villkor och därmed ge
bättre grund för flickor att välja teknisk utbildning längre
fram.
Hemkunskapen ger ungdomar den handlingsberedskap
i vardagslivet som det framtida samhället kommer att kräva.
I ''företaget'' hushållet omsätts 300--500 miljarder kr per år
vilket motsvarar 25--40 %
av BNP, och det arbete som utförs i hemmen
motsvarar c:a 50 miljoner arbetstimmar. Hemkunskap ger
utbildning för ''yrket'' hemarbete.
EG
I EG-kommissionens dokument framhävs vikten av att
konsumenter är kunniga, rationella och kan göra medvetna
val på den öppna marknaden vilket är en förutsättning för
en sund utveckling. I en resolution från EGs
utbildningsministrar sägs att konsumentundervisningen
skall ingå i den obligatoriska skolundervisningen med syfte
att skapa ekonomiskt ansvariga konsumenter i det nya
Europa.
Miljön
Individer och hushåll åläggs alltmer att ta ansvar för en
minskad belastning på miljön. Som exempel kan nämnas att
i Avfallsprogrammet, 1990, föreskrivs att allt avfall skall
sorteras 1994. Försök har visat att när hushållen källsorterat
sitt hushållsavfall har det genom återanvändning och
kompostering kunnat reduceras upp till 50 %.
Förpackningsutredningen, 1991, föreslår dessutom att
hushållen skall sortera även förpackningar i olika
fraktioner. Den förändring av vardagsvanor som detta
kräver måste bearbetas både i hemmen och i skolan. I
hemkunskapsundervisningen finns unika möjligheter att
träna elevers miljöbeteende och därigenom få förståelse för
hur resursflöden återinförs i naturens egna kretslopp vilket
avfallssortering bidrar till.
Enligt statistik från Statens Jordbruksverk 1990 går
nästan en fjärdedel av den totala konsumtionen till mat. I
hemkunskapen får elever lära sig att välja livsmedel och
värdera valet med hänsyn taget till pris, kvalitet och
näringsvärde. Elever lär sig att tillaga och servera mat och
tränar samtidigt samarbete, social förmåga, jämställdhet,
självständighet och ansvarstagande. I hemkunskapen kan
interkulturella frågor bearbetas genom att elever och lärare
lagar mat från olika kulturområden. Genom detta
förmedlas och bevaras vårt kulturarv.
Enligt vår uppfattning är detta så tunga skäl att det
överhuvudtaget inte kan komma ifråga att utelämna
hemkunskapen från de obligatoriska ämnena i grundskolan.
Tvärtom behöver antalet timmar utökas. Hemkunskapen
handlar om att lära sig leva -- utan det fungerar inte andra
kunskaper heller.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hemkunskapen i grundskolan.
Stockholm den 27 januari 1992
Marianne Andersson (c)
Birgitta Carlsson (c)