I regeringsdeklarationen fastslås ambitionen att Sverige
skall ha Europas bästa skola -- en ambition som vi
välkomnar och fullständigt instämmer i. Vi skulle gärna öka
ambitionen till världens bästa, men det kan anstå tills vi de
facto fått Europas bästa skola. Att skapa Europas bästa
skola är en synnerligen utmanande och krävande uppgift
som kommer att kräva mycket nytänkande, effektivisering
och hårt arbete. Dagens skola lider av många brister från
70--80-talens klåfingriga och okunniga ''reformer'' som
hade lovvärda ambitioner men präglades mer av
ideologiska ambitioner än av verklighetsförankring och
kompetens. Dagens resurstilldelning i pengar räcker gott
och väl. Redan i dag satsar Sverige mest i världen, i pengar
per elev räknat. På sikt kan säkert de ekonomiska
resurserna t.o.m. minskas.
Det är många faktorer som avgör om vi skall lyckas
skapa Europas bästa skola -- men en av dessa faktorer är
viktigare än någon annan -- lärarna. Dugliga och
kompetenta lärare är den i särklass viktigaste
framgångsfaktorn, som dessutom kan kompensera många
andra brister i utbildningssystemet. Det finns ett rakt
samband: Duktiga lärare skapar en bra
undervisningssituation -- högpresterande elever -- en bra
skola!
Europas bästa lärare?
De senaste decenniernas skolreformer har dessvärre inte
uppmuntrat och stött utvecklingen mot högklassiga och
kompetenta lärare -- snarare tvärtom. Många insatser har
präglats av kunskapsförakt och politisk naivitet.
Kvalitetsnivån på dagens lärarkollektiv är därför mycket
varierande. Självklart finns det i dagens skola väldigt många
utomordentligt kompetenta och duktiga lärare -- men det
finns också alldeles för många som inte är det. Och detta
törs man knappt tala högt om i många av dagens lärarrum --
trots att de flesta är medvetna om problemet.
Kvalitetsbedömning och bedömning av lärares skicklighet
är en mycket laddad fråga inom lärarkollektivet.
Låt eleverna bedöma och ge lärarna ''betyg''
Lärarutbildningen är naturligtvis en självklar
grundplatta för att få duktiga lärare. Dagens lärarutbildning
lider av väsentliga brister och behöver en rejäl
kvalitetshöjning (liksom många andra
högskoleutbildningar) -- men detta problemkomplex
behandlas särskilt i en annan motion. Insatser för att höja
lärarkvaliteten tar lång tid att få genomslag på och många
andra insatser kan göras direkt och få omedelbara effekter.
En av dessa insatser är att omedelbart börja att öppet
värdera och bedöma dagens yrkesverksamma lärare. Denna
typ av öppen värdering och bedömning av
arbetsprestationer är sedan många decennier en
självklarhet för så gott som alla tjänstemän inom hela vårt
privata näringsliv. Det är en nödvändig förutsättning för att
sporra kompetens- och kvalitetsutveckling -- och borde
således vara självklar även inom det offentliga
utbildningsväsendet. Inom näringslivet bedrivs en
omfattande lärarledd utbildning -- och självklart bedömer
och värderar kontinuerligt såväl ''eleverna'' som cheferna
kvaliteten på lärarens insatser, undervisningen och
utbildningsresultatet. Lärare som inte håller måttet får stöd
och hjälp -- räcker inte detta får de byta till andra
arbetsuppgifter där de kan utveckla sina starka sidor. Så
borde det vara även inom skolans värld.
Priset för dåliga lärare betalas av eleverna
I dagens skola görs inga liknande bedömningar och
några organiserade och systematiska utvärderingsrutiner
finns inte vad vi känner till. (Säkerligen finns det åtskilliga
enskilda ambitiösa lärare som aktivt själva har skaffat sig
goda feedback-rutiner för att möjliggöra en högklassig
lärarinsats.) Det allvarliga i situationen är också att priset
för undermåliga lärarinsatser är högt -- men betalas inte av
läraren, utan av dem som är helt oskyldiga -- eleverna.
Elevernas möjligheter att göra sig kvitt undermåliga lärare
är i dag i stort sett obefintliga.
Systematiserad regelbunden bedömning
I ett nära framtida Sverige med skolpeng som följer
eleven skall det bli möjligt att välja skola och skolorna
kommer naturligtvis att bli kvalitetsmedvetna och börja
konkurrera om eleverna. Då är kvaliteten på lärarna vid
skolan en avgörande faktor. För att kunna skapa en reell
jämförelsemöjlighet mellan undervisnings- och
lärarkvaliteten vid olika skolor behövs tydliga och konkreta
bedömningar och mätningar. Varje skola skall ha en
självklar rätt att själv bedöma hur de vill göra denna
kvalitetsuppföljning. Statsmakterna skall endast kräva att
det görs kontinuerligt och med systematik och att eleverna
får vara med och göra denna kvalitetsuppföljning av varje
enskild lärare -- lämpligen ett av villkoren för att godkännas
som mottagare av skolpengen.
Mätinstrument
Skolornas erfarenhet av detta är i dag mycket liten och
ofta obefintlig och vi föreslår därför att statsmakterna
uppdrar åt t.ex. Kungliga Vetenskapsakademien att i nära
samverkan med berörda intressenter arbeta fram en
provkarta av konkreta sätt att arbeta med
kvalitetsuppföljning med olika typer av mätinstrument.
Den enskilda skolan kan sedan välja vad som passar deras
profil bäst. Uppdraget bör få ta högst sex månader.
Ny Demokrati bjuder på ett konkret instrument
I avvaktan på att många sådana olika
kvalitetsuppföljningsinstrument blir tillgängliga vill Ny
Demokrati gärna konkret bidra med ett exempel som
omedelbart kan användas av de skolor, lärare och elever
som önskas. Exemplet är bifogat denna motion och får fritt
kopieras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvalitetsbedömning av lärare.
Stockholm den 27 januari 1992
Stefan Kihlberg (nyd)
Bilaga