Arbetet i hem med familj och barn har inte hög status i samhället. Kvinnor och/eller män som valt att vara hemma och helt ta hand om sina barn får exempelvis idag ingen ATP och förlorar ofta rätt till ATP-år. Ändå är den nära omsorgen så viktig. Detta gäller även i en familj med barn där båda föräldrarna förvärvsarbetar och inte har den tid eller möjlighet de kanske önskar att ägna åt hushållsarbete.
I vilken situation en människa än hamnar i livet är det viktigt att ha en basal konsumentkunskap inklusive kunskap om sambandet mellan kost, hälsa och miljö, dvs hemkunskap. Sådan kunskap handlar också om kulturtradition och jämställdhet och måste därför även i fortsättningen vara viktiga delar av undervisningen i grundskolan.
För att kunna värdera fakta, kritiskt granska larmrapporter om bl a olika tillsatser till livsmedel, luftföroreningars påverkan på animala och vegetabila födoämnen och för att kunna inse konsekvenserna av beslut om ämnens gränsvärden för skadlig påverkan är det nödvändigt att få en handlingsmodell. För att hitta i dagens och morgondagens stora utbud av varor, som bl a inträdet i EG kommer att medföra, är det också viktigt att ha konsumentkunskap. För de människor som skall ta över och vidarebefordra samhällets funktioner och kulturella traditioner är det av stor vikt att ha en baskunskap om de områden som berör det nära arbetet i hem och familj. Det kan handla om överlevnad.
I ämnet hemkunskap finns arbetsglädje. Där kan eleverna i teori och praktik koordinera sina kunskaper i matematik, datorteknik, biologi, miljö etc. Kreativitet, motorik, koncentrations- och koordinationsförmåga tränas på ett naturligt sätt i det ämnet. I hemkunskap lär sig barnen också att själva klara av sina vardagssituationer, vilket är en viktig kunskap när föräldrarna exempelvis förvärvsarbetar. Denna kunskap är också värdefull att senare ha med sig ut i vuxenlivet. Obligatorisk hemkunskap bör börja på grundskolans låg- eller mellanstadium.
Försök har visat att intresse och förståelse för måltidernas sammansättning har ökat avsevärt när elever med datorns hjälp gjort pris- och näringsberäkningar. I hemkunskap kan eleverna medvetandegöras och konkret praktisera hushållning med resurser. De får också insikt i det egna ansvarets betydelse för att förbättra miljön.
Den svenska matkulturen är viktig att förmedla till både invandrare och svenskar liksom det även är viktigt att svenska barn och ungdomar lär känna invandrarnas matkultur.
För att förebygga cancer och hjärt-kärlsjukdomar är det betydelsefullt att exempelvis sambandet kost--hälsa belyses. Av bl a denna anledning behöver eleverna ha grundkunskaper om våra vanligaste råvaror och livsmedel och hur de tilllagas. Hemkunskapsläraren är en nyckelperson i skolans och samhällets folkhälsoarbete.
Att göra hemkunskap till ett frivilligt ämne skulle visa eleverna att skolan/ samhället ger det ämnet en lägre dignitet än de obligatoriska ämnena. Det får i sin tur konsekvenser för samhällets syn på traditionellt kvinnoarbete, jämställdhet och kultur. Det får också konsekvenser för nyrekrytering av lärare till yrket.
Att föra över ämnet hemkunskap till gruppen av frivilliga ämnen som de nya direktiven för läroplanskommitténs arbete föreslår vore djupt olyckligt och skulle få konsekvenser för människors attityder, liv och hälsa.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap i grundskolan.
Stockholm den 27 januari 1992 Margareta Viklund (kds)