1990-talet blir troligen internationaliseringens årtionde.
En stor grupp svenskar kommer att arbeta i andra länder --
betydligt fler än alla de som nu arbetar utomlands. Svenska
företag utomlands och dotterbolag till svenska företag är av
utomordentligt stor betydelse för svensk export och svensk
välfärd.
Många av de svenskar som arbetar utomlands har barn i
skolåldern. Det är viktigt att dessa barn får en bra
utbildning utomlands. Skolan utomlands fungerar ofta helt
annorlunda än i Sverige. Man läser inte alltid samma ämnen
som i Sverige och inom ämnena läser man andra saker än
hemma. Värderingar, regler, disciplin skiljer sig från vad
eleverna är vana vid. Därför är det speciellt viktigt att göra
vad som är möjligt för att få så bra svenska lärare som
möjligt till de svenska skolorna. Detta har framförallt efter
den olycksaliga kommunaliseringen av den svenska skolan
blivit svårare.
En svensk lärare som söker tjänstledighet för att arbeta
vid svenska skolor utomlands ''tappar'' tjänsteår hemma.
Detta innebär att om t ex en lärare som varit anställd i en
svensk skola ett år arbetar utomlands i två år i
turordningsbestämmelsen kommer att vara i ett sämre läge
än den person som anställdes vid lärarens
utlandstjänstgöring. Detta uppmuntrar inte lärare att söka
tjänst utomlands och försvårar för den svenska skolan
utomlands att få kvalificerade lärare. Detta bör ändras.
Tjänstgöring utomlands är snarast ytterligare en merit och
måste räknas in i tjänstgöringstiden för lärare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tjänstledighet för lärare med
undervisning i svenska skolor utomlands.
Stockholm den 22 januari 1992
Kent Olsson (m)
Lennart Fridén (m)