Det är allmänt känt att arbetsmiljön har stor betydelse
för människors hälsa, men också för vår förmåga att göra
goda arbetsprestationer. Det gäller även barn. Deras
arbetsplats är skolan.
Regeringen har uttalat ambitionen att Sverige skall ha
Europas bästa skola. I många avseenden har vi redan det
och det är lätt att instämma i att vi skall behålla och befästa
den positionen.
Arbetsmiljön i skolorna skiftar i hög grad. Många skolor
har bra lokaler och är också välutrustade. Andra är gamla
och nedslitna och den utrustning man arbetar med är
bristfällig och omodern.
Europas bästa skola måste arbeta vidare för att ge alla
elever tillgång till en bra och stimulerande arbetsmiljö. I
många kommuner har takten kunnat ökas betydligt med
hjälp av de stimulansbidrag för förbättringar av skolans
miljö som riksdagen beslutat om. De har blivit en viktig
förutsättning för många kommuner i deras strävan att
erbjuda alla elever bra arbetsmiljö.
I Stockholms län var befolkningstillväxten mycket snabb
under 1960- och 1970-talen. Det föddes många barn i
regionen och många flyttade hit. Kommunerna tvingades
under kort tid att bygga nya skolor för att kunna ta emot alla
barn. Allt som byggdes då blev inte bra, och det visar sig
extra tydligt nu när de fått några år på nacken och är i stor
behov av upprustning. Därför är det motiverat att, som
riksdagen också beslutat, prioritera sådana områden när
pengarna fördelas.
I regeringens budgetproposition föreslås att
stimulansbidraget slopas.
Det skulle med stor sannolikhet innebära dels att många
av de långsiktiga projekt som påbörjats i kommunerna nu
avbryts, halvfärdiga, dels att mycket få nya projekt kan
starta. De kommuner som litat på regeringens och
riksdagens besked oroas nu över effekterna av den plötsligt
förändrade inställningen.
Det leder också till att den redan tidigare mycket stora
arbetslösheten bland byggnadsarbetarna i regionen skulle
ytterligare förvärras. En arbetslöshet som kostar samhället
mycket stora pengar eftersom den drar med sig minskad
sysselsättning också inom andra sektorer.
Därför är det ytterst tveksamt om man uppnår någon
positiv effekt ens i den begränsade mening som ett minskat
budgetunderskott kan sägas vara.
Effekterna av regeringens förslag torde i stället bli
uteblivna miljöförbättringar för skolans elever och personal
och dessutom en ökad arbetslöshet.
Vi anser inte att det är klok politik. Nu borde i stället
den lediga kapaciteten tas tillvara för att klara sådana
investeringar som fått stå tillbaka under flera års brinnande
högkonjunktur.
Vi föreslår därför, i enlighet med den
socialdemokratiska partimotionen, att stimulansbidraget
till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna skall utgå
som tidigare med 300 milj. kr. och att reglerna för
fördelningen kvarstår.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar avslå prop. 1991/92:100 vad
avser avskaffandet av stimulansbidrag för förbättringar av
den fysiska miljön i skolorna,
2. att riksdagens beslutar anslå 300 milj.kr. som
stimulansbidrag till kommunerna för förbättringar av den
fysiska miljön i skolorna för budgetåret 1992/93,
3. att riksdagen beslutar att anslaget fördelas i enlighet
med det beslut som fattades av förra riksmötet.
Stockholm den 24 januari 1992
Eva Johansson (s)
Thage G Peterson (s)
Anita Johansson (s)
Ulf Lönnqvist (s)
Mona Sahlin (s)
Sören Lekberg (s)
Ingela Thalén (s)
Hans Göran Franck (s)
Ines Uusmann (s)
Pierre Schori (s)