Omhändertagandet av personer med autism ställer mycket stora krav på personal och inte minst på föräldrar. Handikappgruppen har länge varit mycket eftersatt på alla områden, delvis på grund av dåliga kunskaper om vilka habiliteringsinsatser som ger resultat. I dag är man världen över överens om att specialpedagogiska arbetsmetoder som bygger på ett nära samarbete mellan skola och föräldrar är det som leder till utveckling.
Autism är ett komplicerat handikapp som karaktäriseras av grava störningar i kontakt, kommunikation och beteende. Många personer med autism är multihandikappade på så sätt att autism ofta är kombinerat med utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselhandikapp.
Såväl föräldrar som personal blir mycket ensamma i sitt arbete och måste få stöd, stimulans och kunskapspåfyllning utifrån för att orka med det oerhört krävande arbetet. I särskoleutredningen och handikapputredningen framhålls att det krävs regionala insatser för att åstadkomma kunskapskompetens och det stöd som behövs.
I Sverige behövs forsknings- och utvecklingsarbete. Det behövs centra där personal och föräldrar kan få utbildning och handledning. Detta för att ett barn med autism varhelst i landet det föds skall garanteras en pedagogisk verksamhet anpassad till handikappet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen till Specialskolor (B
13) för budgetåret 1992/93 anslår 2 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller totalt 322 804 000 kr.
Stockholm den 25 januari 1992 Lars Werner (v) Rolf L Nilson (v)