Motion till riksdagen
1991/92:Ub264
av Ulf Melin och Kent Olsson (m)

Möjlighet att avgiftsbelägga vissa kurser i komvux


Den kommunala vuxenutbildningen (Komvux) fyller
många skiftande behov i dagens samhälle. På Komvux får
människor möjlighet att läsa in grundskolekompetens,
komplettera sina betyg, läsa in enstaka grund- eller
gymnasiekurser, läsa en hel gymnasieutbildning eller gå en
gymnasial påbyggnadsutbildning.
I det ansträngda statsfinansiella läget har regeringen valt
att prioritera ungdomsutbildningen samt att bygga ut den
högre utbildningen. I budgetpropositionen föreslår
regeringen att sektorsbidraget i den del som avser Komvux
minskas med 350 miljoner kronor. Regeringen markerar
med detta att man prioriterar den grundläggande
utbildningen d.v.s. grund- och gymnasieskolan. Reaktionen
på denna besparing har på sina håll varit hård.
Vad som inte framkommit i debatten är att kommunerna
numera erhåller ett samlat bidrag till skolverksamheten från
staten, det så kallade sektorsbidraget. Det uppgår till drygt
29 miljarder kronor för budgetåret 1992/93. I
sektorsbidraget ingår bidraget till grund- och gymnasieskola
samt vuxenutbildning. Det är sedan varje kommuns uppgift
att fördela medel och prioritera olika verksamheter. Ju
bättre man organiserar och effektiviserar den övriga
undervisningen ju mer resurser kan man satsa på Komvux.
Återkommande utbildning kommer i framtiden att bli
allt viktigare. I samband med den ökande
internationaliseringen och konkurrensen ökar kraven på
välutbildad arbetskraft. För att möta dessa behov krävs att
vi använder statens resurser bättre. Det kommer att ställas
större krav på samverkan och samordning mellan
gymnasieskola, Komvux och AMU vad gäller utbud,
lokaler, samläsning och personal. Med den ökande
personalutbildningen får Komvux möjlighet att skaffa sig en
marknad i konkurrens med andra utbildningsanordnare.
Varje Komvuxenhet har således möjlighet att visa sig vara
effektiv och konkurrenskraftig.
Vi har tidigare redovisat att regeringen gör en kraftig
höjning på anslaget till arbetsmarknadsutbildning för
arbetslösa. I en svår arbetsmarknadssituation ger Komvux
möjligheter för arbetslösa att komplettera sin utbildning
vilket ger dem ett bättre utgångsläge när konjunkturen
vänder uppåt igen. Vi förutsätter att länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedlingarna noga kommer att pröva
möjligheten att använda de ökade anslag som de nu får till
att handla upp utbildningar av Komvux.
En del av Komvuxverksamhet är kvällskurser. De som
går på dessa gör det för att man vill komplettera ett ämne,
höja sin kompetens och bredda sina kunskaper. Det är
positivt men vi vet samtidigt att antalet avhopp är högt på
kvällskurserna (25--30 procent). Strävan måste vara att
hålla samman undervisningsgrupperna och minimera
avhoppen.
Det är vår uppfattning att kommunerna bör ges
möjlighet att ta in avgifter på vissa kvällskurser. Den
möjligheten ger inte nuvarande skollag. Kvällskurser inom
etapp 1 (grundskola) skall inte avgiftsbeläggas, däremot bör
möjligheten finnas för utbildning som avser etapp 2--4.
Avgift tas i dag ut av studieförbunden där man med rätta får
betala för att kunna gå en vävkurs, matlagningskurs, kurs i
tyska etc. Om man betalar för att läsa tyska hos ett
studieförbund, varför skall man då inte betala en avgift för
att lära sig tyska på Komvux? Dessutom erhåller man betyg
på Komvux.
En avgift som betalas av den enskilde skulle innebära
minskade utgifter för kommunen, att betalande
kursdeltagare ställer större krav på undervisningen och att
man troligen anstränger sig mer för att klara en kurs, samt
att fler skulle kunna få undervisning på Komvux.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjlighet för kommunerna att
avgiftsbelägga vissa komvux-kurser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att länsarbetsnämnder
och arbetsförmedlingar handlar upp utbildning av komvux.

Stockholm den 27 januari 1992

Ulf Melin (m)

Kent Olsson (m)