Insatser riktade till människor med olika handikapp är
ytterst en fråga om solidaritet, jämlikhet och jämställdhet.
Inte minst i ekonomiskt kärva tider är det viktigt att slå
vakt om redan uppnådda mål för de handikappade, men
också att komma ihåg att insatser för människor med
handikapp ännu inte nått den nivå, som svarar mot målet
om jämställdhet och jämlikhet.
Det finns fortfarande barn och ungdomar, som far illa
trots att vi har nödvändiga kunskaper om vad som krävs för
att förbättra deras situation.
Varje elevs rätt till optimal utbildning
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har
uppmärksammat skolverket på alarmerande rapporter från
föräldrar och lärare om utbildningssituationen för elever
med handikapp.
De schabloniserade statsbidragen ger kommunerna stor
frihet att besluta om vägarna för att nå de mål riksdagen
slagit fast. Men det innebär inte frihet att dramatiskt
förändra förutsättningarna för elever med handikapp att få
optimal utbildning.
Larmrapporterna måste tas på stort allvar. Ingen elev
med handikapp får fara illa på grund av oskicklig
resurshantering i kommunerna. Förslaget om skolpeng kan
förvärra situationen för elever med handikapp ytterligare.
Det är angeläget att regeringen tar oron på största allvar.
De schabloniserade statsbidragens effekt för handikappade
elever bör därför följas upp och larmrapporterna tas på
stort allvar.
En skola för alla
Flertalet elever med handikapp finns i dag i den vanliga
skolan. Det följer en övergripande ideologi om formerna
för undervisning i det allmänna skolväsendet och är del i en
god handikappolitik. Det ställer också krav på skolans
arbetssätt.
Man måste komma ihåg att barn och ungdomar med
handikapp förväntasklara samma saker i skolan som icke
funktionshindradearbeta på samma tidfå tid över för
träning av olika färdigheter och sjukgymnastik och annan
behandling.
Skolarbetet kan också bli arbetssammare och kräva
längre tid att utföra om man har ett funktionshinder.
Utbildningsplanering för handikappade elever utifrån
gemensamma mål och läroplaner för alla barn och
ungdomar är både möjlig och angelägen. Planeringen måste
ske med utgångspunkt i den enskilde elevens
förutsättningar och verksamheten anpassas till detta.
Personalutveckling och föräldrautbildning
Kommunerna har ansvar för att lärarna får kunskaper
om hur man på bästa sätt kan erbjuda stöd till elever med
handikapp.
Genom de resurs- och kunskapscentra, som utvecklats
för skilda handikappområden anordnas sådana
utbildningsinsatser.
Det kommunalekonomiska läget har medfört att
kommunerna i minskad omfattning är beredda att svara för
de kostnader som är förenade med deltagande i denna
fortbildningsverksamhet. Det drabbar också resurscentras
insatser för utbildning och information till föräldrar,
barnomsorgspersonal och övrig skolpersonal.
Det finns anledning att överväga behov av särskilda
medel till SIH för lärarnas fortbildning och då särskilt
resurscentra.
Utbildningsforskning
Handikapporganisationerna har reagerat kraftigt mot att
riksdagens beslut om särskilda medel för
utbildningsforskning inom handikappområdet inte
effekturerats av skolverket.
Forskningen på olika handikappområden får inte
eftersättas och riksdagen bör ge till känna att 10 % av
sektorsanslaget för utbldningsforskning disponeras av SIH.
Dyslexi
Dyslexi är ett allvarligt handikapp, som enligt vissa
studier berör upp till 8 % av barnen.
I budgetpropositionen sägs att dyslexi huvudsakligen är
en pedagogisk fråga, som hör hemma hos skolverket. SIH:s
förslag om rejäl satsning biträds ej.
Regeringen visar en häpnadsväckande nonchalans när
det gäller alla de barn och ungdomar, som har detta
handikapp. Inte minst forskare knutna till Svenska
Dyslexistiftelsen pekar på behovet av genomgripande
åtgärder.
Regeringen bör efter samråd med SIH och berörda
handikapporganisationer föreslå mer konkreta åtgärder till
stöd för barn med dyslexi.
Elever med medicinska handikapp
Minst 10 % av samtliga elever har någon form av
medicinskt handikapp. Till gruppen hör bl.a. barn med
astma/allergi, diabetes, stomiopererade och epilepsi m.fl.
Regeringen föreslår att dessa frågor skall handläggas av
skolverket, som har tillsynsansvaret över skolhälsovården.
Betydande åtgärder krävs utöver tillsyn. De många
gånger svåra och komplicerade handikappen kräver
professionella insatser som grundar sig på mycket
specialiserad kunskap om handikappfrågor. Det rör sig
också ofta om mycket små elevgrupper, där
erfarenhetsutbyte krävs. Nordiska ministerrådet har därför
beslutat om nordiskt samarbete beträffande vissa
medicinska handikappfrågor.
SIH bör ha ansvaret för det statliga stödet till dessa barn.
Behov av medelstillskott bör prövas av regeringen.
Insatser för utvecklingsstörda elever med
tilläggshandikapp
Kommunerna tar över ansvaret för särskolorna. I
Norrbottens län skedde detta från den 1 januari l992.
När det gäller utvecklingsstörda elever med
tilläggshandikapp konstaterar särskolekommittén i sitt
betänkande att det är nödvändigt med statligt
konsulentstöd. Regeringen bör därför överväga att till SIH
knyta de konsulenter, som i dag med särskilda statsbidrag
inrättas för särskolan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningssituationen för elever
med handikapp.
Stockholm den 27 januari 1992
Bruno Poromaa (s)
Sten-Ove Sundström (s)