Insatser riktade till människor med olika handikapp är ytterst en fråga om solidaritet, jämlikhet och jämställdhet.
Inte minst i ekonomiskt kärva tider är det viktigt att slå vakt om redan uppnådda mål för de handikappade, men också att komma ihåg att insatser för människor med handikapp ännu inte nått den nivå, som svarar mot målet om jämställdhet och jämlikhet.
Det finns fortfarande barn och ungdomar, som far illa trots att vi har nödvändiga kunskaper om vad som krävs för att förbättra deras situation.
Varje elevs rätt till optimal utbildning
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har uppmärksammat skolverket på alarmerande rapporter från föräldrar och lärare om utbildningssituationen för elever med handikapp.
De schabloniserade statsbidragen ger kommunerna stor frihet att besluta om vägarna för att nå de mål riksdagen slagit fast. Men det innebär inte frihet att dramatiskt förändra förutsättningarna för elever med handikapp att få optimal utbildning.
Larmrapporterna måste tas på stort allvar. Ingen elev med handikapp får fara illa på grund av oskicklig resurshantering i kommunerna. Förslaget om skolpeng kan förvärra situationen för elever med handikapp ytterligare.
Det är angeläget att regeringen tar oron på största allvar. De schabloniserade statsbidragens effekt för handikappade elever bör därför följas upp och larmrapporterna tas på stort allvar.
En skola för alla
Flertalet elever med handikapp finns i dag i den vanliga skolan. Det följer en övergripande ideologi om formerna för undervisning i det allmänna skolväsendet och är del i en god handikappolitik. Det ställer också krav på skolans arbetssätt.
Man måste komma ihåg att barn och ungdomar med handikapp förväntasklara samma saker i skolan som icke funktionshindradearbeta på samma tidfå tid över för träning av olika färdigheter och sjukgymnastik och annan behandling.
Skolarbetet kan också bli arbetssammare och kräva längre tid att utföra om man har ett funktionshinder.
Utbildningsplanering för handikappade elever utifrån gemensamma mål och läroplaner för alla barn och ungdomar är både möjlig och angelägen. Planeringen måste ske med utgångspunkt i den enskilde elevens förutsättningar och verksamheten anpassas till detta.
Personalutveckling och föräldrautbildning
Kommunerna har ansvar för att lärarna får kunskaper om hur man på bästa sätt kan erbjuda stöd till elever med handikapp.
Genom de resurs- och kunskapscentra, som utvecklats för skilda handikappområden anordnas sådana utbildningsinsatser.
Det kommunalekonomiska läget har medfört att kommunerna i minskad omfattning är beredda att svara för de kostnader som är förenade med deltagande i denna fortbildningsverksamhet. Det drabbar också resurscentras insatser för utbildning och information till föräldrar, barnomsorgspersonal och övrig skolpersonal.
Det finns anledning att överväga behov av särskilda medel till SIH för lärarnas fortbildning och då särskilt resurscentra.
Utbildningsforskning
Handikapporganisationerna har reagerat kraftigt mot att riksdagens beslut om särskilda medel för utbildningsforskning inom handikappområdet inte effekturerats av skolverket.
Forskningen på olika handikappområden får inte eftersättas och riksdagen bör ge till känna att 10 % av sektorsanslaget för utbldningsforskning disponeras av SIH.
Dyslexi
Dyslexi är ett allvarligt handikapp, som enligt vissa studier berör upp till 8 % av barnen.
I budgetpropositionen sägs att dyslexi huvudsakligen är en pedagogisk fråga, som hör hemma hos skolverket. SIH:s förslag om rejäl satsning biträds ej.
Regeringen visar en häpnadsväckande nonchalans när det gäller alla de barn och ungdomar, som har detta handikapp. Inte minst forskare knutna till Svenska Dyslexistiftelsen pekar på behovet av genomgripande åtgärder.
Regeringen bör efter samråd med SIH och berörda handikapporganisationer föreslå mer konkreta åtgärder till stöd för barn med dyslexi.
Elever med medicinska handikapp
Minst 10 % av samtliga elever har någon form av medicinskt handikapp. Till gruppen hör bl.a. barn med astma/allergi, diabetes, stomiopererade och epilepsi m.fl.
Regeringen föreslår att dessa frågor skall handläggas av skolverket, som har tillsynsansvaret över skolhälsovården.
Betydande åtgärder krävs utöver tillsyn. De många gånger svåra och komplicerade handikappen kräver professionella insatser som grundar sig på mycket specialiserad kunskap om handikappfrågor. Det rör sig också ofta om mycket små elevgrupper, där erfarenhetsutbyte krävs. Nordiska ministerrådet har därför beslutat om nordiskt samarbete beträffande vissa medicinska handikappfrågor.
SIH bör ha ansvaret för det statliga stödet till dessa barn. Behov av medelstillskott bör prövas av regeringen.
Insatser för utvecklingsstörda elever med tilläggshandikapp
Kommunerna tar över ansvaret för särskolorna. I Norrbottens län skedde detta från den 1 januari l992.
När det gäller utvecklingsstörda elever med tilläggshandikapp konstaterar särskolekommittén i sitt betänkande att det är nödvändigt med statligt konsulentstöd. Regeringen bör därför överväga att till SIH knyta de konsulenter, som i dag med särskilda statsbidrag inrättas för särskolan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningssituationen för elever med handikapp.
Stockholm den 27 januari 1992 Bruno Poromaa (s) Sten-Ove Sundström (s)