Det moderna samhället ställer stora krav på både
kvinnors och mäns kunnande om kost, hälsa och miljö i
teori och praktik. Detta är viktiga kunskapsområden för
både individen och samhället. Behöver inte alla elever få en
kärna av dessa kunskaper i skolan för att klara av en
föränderlig värld?
Benämningen hemkunskap kan ge sken av ett enkelt
ämnesinnehåll, som lätt kan läras ut av föräldrarna. Det är
svårt att hitta en benämning som täcker det
tvärvetenskapliga område som ämnet representerar.
I hemkunskap finns arbetsglädje. Elever tillämpar sina
färdigheter i matematik, biologi och svenska (läsförståelse)
på ett naturligt sätt. De får svar som luktar, smakar och
känns och effektiviteten av inlärningen av många s.k.
teoretiska ämnen förbättras. Kreativitet, koncentration,
motorik och koordinationsförmåga övas på ett naturligt sätt
i hemkunskap. Förståelse för sammanhang och helheter i
hälsooch miljöfrågor sker i samarbete med idrott, biologi
och samhällskunskap. I hemkunskap lär sig barnen att
själva klara av sin vardagssituation, vilket är viktigt att
kunna när båda föräldrarna förvärvsarbetar. Obligatorisk
hemkunskap bör därför börja på låg- eller mellanstadiet.
Alla ämnen i grundskolan bör ha en obligatorisk bas om
minst 4--5 veckotimmar dvs. 2 % av grundskolans totala
undervisningstid. Utöver den obligatoriska kärnan bör
flertalet ämnen erbjudas som frivilliga alternativ för att ge
plats åt den utökade språksatsningen i skolan.
Folkhälsoarbete bör ske kontinuerligt i skolan.
Sambandet kost--hälsa är viktigt när det gäller att förebygga
cancer och hjärt- och kärlsjukdom. Att utföra en handling,
t.ex. att tillaga en god näringsriktig måltid, är enligt många
forskare det bästa sättet att åstadkomma beteende- och
attitydförändring. Skolan är det billigaste och effektivaste
medlet att nå alla barn och deras föräldrar.
Hemkunskapsläraren är en nyckelperson i skolans och
samhällets folkhälsoarbete. Kunskapen om att vi bör äta
mindre fett och mer fibrer har de flesta men vad det i
praktiken innebär för en elev i grundskolan vet färre. Alla
elever behöver ha basfärdigheter i hur man lagar
variationsrika och goda måltider som är bra både för hälsa
och ekonomi. Att laga mat och baka tillsammans ger både
flickor och pojkar en fin gemenskap, naturlig
samarbetsträning och fostran till ansvar.
Alla elever behöver ha grundkunskaper om våra
viktigaste råvaror och livsmedel. Det är nödvändigt att få en
handlingsmodell för att värdera fakta och inse
konsekvenserna av olika beslut och tillsammans med en
kunnig lärare bearbeta och kritiskt granska larmrapporter
av typen ''djupfryst fisk ger cancer''. Skolmåltiden har
betydelse för barnens välbefinnande och skolprestationer.
Samarbete med skolmåltiderna bör ske i större omfattning
än i dag. Elever kan planera, näringsberäkna och laga till
provmåltider, baka bröd m.m.
Försök har visat att intresset och förståelsen för
måltidens sammansättning har ökat avsevärt när elever med
datorers hjälp gör pris- och näringsberäkningar.
Hemkunskap är ett utmärkt ämne för färdighetsträning i
datoranvändning. Eleverna får omedelbart se resultat från
teori till praktik och kan dra slutsatser därav.
Att kunna planera, välja och laga mat sparar tid och
pengar åt både hushållet och samhället. Inträde till EG-
marknaden medför ett utökat varuutbud och en ökad
konsumentutbildning kommer att behövas. Det är väl inte
meningen att marknaden/livsmedelsindustrin skall styra
konsumenterna via reklam eller outbildade hälsofanatiker
som via media kan påverka våra barn och ge dem ångest
inför maten?
Skolan bör vara ett öppet och kreativt kunskapscentrum
i närsamhället. Hemkunskap kan vara en resurs för skolan
på många sätt. Lärare och lokaler kan även användas till
kurser för pensionärer, invandrare, småbarnsföräldrar
under skoltid, kvällar eller lov. Den ökade arbetslösheten
ger en försämrad ekonomi och andra värderingar än de
materialistiska är nödvändiga. Att handla ekonomiskt, laga
mat och baka kan ge vardagen ett mervärde.
Livsmedelssektorn är expansiv och forskning inom
kostområdet växer i omfattning. De nya kunskaperna och
färdigheterna kommer att efterfrågas.
Valen av råvaror och livsmedel är betydelsefulla för vår
miljö. I hemkunskap kan eleverna medvetandegöras och
konkret praktisera hushållning med resurser. De får insikt i
det egna ansvarets betydelse för att förbättra vår miljö.
Den svenska matkulturen är viktig att förmedla till både
svenskar och invandrare liksom kunskap om invandrarnas
matkultur. Måltiden är en utmärkt mötesplats för att öka
förståelsen för det mångkulturella samhället och
överbrygga etniska konflikter.
Den som kan grunderna i att sköta och vårda hemmets
och skolans inventarier kan också hushålla med resurser i
praktiken. Att använda effektiva metoder, göra lämpliga
val av kemisktekniska artiklar har stor betydelse för miljön
och ekonomin och kan dessutom förebygga allergibesvär
hos eleverna.
Obligatoriska ämnen kommer att betraktas som de
ämnen som samhället prioriterar högst och frivilliga ämnen
kommer att anses ha en lägre dignitet. Detta är en tydlig
signal till blivande lärare och ytterst få eller inga
lärarstuderande kommer att välja kombinationen med
hemkunskap. Att satsa fyra års dyrbar utbildning på ett
yrke med osäkra framtidsutsikter är föga lockande för
studenter i dag. Det finns exempel som visar att
lärarstuderande med kombinationen hemkunskap
omedelbart bytt till ett annat ämne på grund av de nya
direktiven. Om ingen nyrekrytering av lärare sker, blir det
inga behöriga lärare i hemkunskap i framtiden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att ämnet hemkunskap förblir
obligatoriskt i grundskolan med garanterad
undervisningstid om minst fem veckotimmar.
Stockholm den 27 januari 1992
Björn Kaaling (s)
Birgitta Dahl (s)
Gunnar Thollander (s)
Ingrid Andersson (s)