I utbildningsdepartementets del av budgetpropositionen, betonas vikten av att lärarna har omfattande kunskaper i sina ämnen för att eleverna skall få bästa möjliga undervisning, att regering och riksdag har det övergripande ansvaret för att det finns tillgång till utbildning på likvärdiga villkor i alla delar av landet och att eleverna har rätt till utbildning av god kvalitet oavsett var man bor och oavsett social bakgrund.
Regeringen vill prioritera ''kärnämnen såsom språk och matematik'' samt internationella frågor med bl.a. anledning av utvecklingen inom EG. ''Internationaliseringen ställer nya kunskapskrav. Inte minst handlar det om de stora europeiska språkens ställning.'' Sammanfattningsvis kommer det att ställas stora krav på utbildningsanordnare att ge utbildning och fortbildning, som ger kommunerna välutbildade lärare i bl.a. språk.
I utbildningspropositionen föreslås att fortbildningsavdelningen i Uppsala får i uppdrag att svara för viss internationell utbildning samt att medel tillförs skolledarhögskolan i Örebro. Vi vill framföra följande synpunkter:
Fortbildningsnämnderna avvecklades 1 juli 1991. Riksdagen beslutade enligt huvuddragen i proposition 1990/91:18 ''Ansvaret för skolan'', att staten skall garantera att det finns tillgång till relevant fortbildning med hög kvalitet i hela landet och att staten svarar för en nationellt sammanhållen och samordnad uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet, bl.a. fortbildning.
Några viktiga fakta förtjänar att här framhållas: Fortbildningsavdelningen vid universitetet i Uppsala hade fram till den 1 juli 1991 riksansvar för fortbildning av lärare i språk, vilket bl.a. innebär att 10 språkassistenter i engelska, franska, spanska, tyska har varit knutna till fba i Uppsala med följande stationeringsorter hösten 1991:
o1,1
Ort Tjänster
Göteborg tyska 1,5 franska 1,5 Stockholm eng 1 spanska 1 tyska 2 Linköping eng 1 Uppsala eng 1 franska 1 samt gästföreläsare motsvarande 2,5 ''tjänst''. eu1,1 Språkassistentverksamheten har funnits i 25 år. Sedan 1974 har ingen språkassistent varit placerad inom de fyra nordligaste länen, som motsvarar 53% av Sveriges yta. Fortbildningen i Uppsala i sin tur betonar att de spelar en mycket viktigt roll för kommuner och högskolor. De kommuner, som har fått förmånen att nyttja dem, anser enligt Skolverkets rapport, att de har varit en viktigt resurs för språkundervisingen i kommunerna. De har dock utnyttjats allt mindre: 1984/85: 320 dagar, 1991/92: 100 dagar, vilket innebär 15 dagar/assistent.
I de fyra nordligaste länen med 44 kommuner, har de emellertid emellertid tillsammans endast svarat för 10 arbetsdagar och då enbart i de större kommunerna. Den del av Sverige som på grund av långa avstånd till högskolor har största svårigheten att få tillgång till kvalificerad fortbildning har sålunda fått de minsta personella insatserna.
Finansieringen av tjänsterna och administrationen har skett via statsbudgeten. Fortbildningsavdelningen har haft speciella avtal med berörda länder, som har inneburit subventionerade priser vid genomförande av fortbildning. Under 1991/92 har ett antal kurser om totalt 77 poäng/vecka genomförts. Administrationskostnaderna har varit 1 350 000 kr., vilket innebär 20 000 kr. per poäng. Det är en mycket hög kostnad i jämförelse med den administrativa kostnad som andra universitet har redovisat vid utlandsförlagd fortbildning.
Skolverket har på uppdrag av regeringen gjort en utredning -- ''fortbildning av internationell karaktär vid fba, universitetet i Uppsala''. Den visar bl.a. följande erfarenheter av den centralistiska modellen:en nödvändig regional kompetensutveckling av språkundervisningen inom de stora undervisningsspråken har delvis förhindratsregionala samordningsvinster mellan grundutbildning och fortbildning i de kontakter, som högskoleenheterna nu etablerar i ökande omfattning med utländska universitet för grundutbildningens behov, har förloratsdet regionala kontaktnätet mellan fortbildningsanordnare och kommuner, som har utvecklats har inte kunnat utnyttjas lika bra med en för hela landet ansvarig utbildningsanordnareden stimulerande konkurrensen mellan olika kursanordnare har uteblivit när endast en anordnare får statliga medel till sina kurser kontaktnätet med utlandet, som alla utbildnings- och fortbildningssamordnare behöver, går miste om värdefull stimulans.
I de för Sverige stora undervisningsspråken engelska, franska och tyska borde möjligheter ges till stimulerande konkurrens om fortbildningskurserna. Alla borde få möjlighet att ta del av de resurser utlandet välvilligt ställer till Sveriges förfogande.
Grundutbildningen vid varje högskola bör ha en nära samverkan med fortbilningen. Man har gått miste om den i detta centrala system. Fortbildningsledare vid f.d. fortbildningsnämnder vid de sex universiteten i landet har utifrån tidigare erfarenheter föreslagit utredaren att man utifrån det mycket stora behovet av fortbildning i språk bör ge varje universitet ansvar för fortbildningen i de stora undervisningsspråken. Om man skall svara för grundutbildning bör man även ha kompetens att ge adekvat fortbildning. Varje universitet har numera ett tätt nätverk av internationella kontakter.
Ett universitet kunde däremot ha riksansvar för de undervisningsspråk som i vårt land är av betydligt mindre omfattning. Men detta skulle i så fall begränsa sig till att upparbeta kontakter med berörda länder.
Umeå universitet har idag ett omfattande nätverk för internationella kontakter i bl.a. Europa, vilket kommer att underlättas ytterligare genom ERASMUS-avtalet. Fortbildningssekretariatet vid Umeå universitet har genom sina tidigare kontakter, som upparbetats av den tidigare Fortbildningsnämnden och dess fortbildningsavdelning, upparbetat samarbete med många länder. Sedan 1965 har riksansvaret för fortbildning i internationella frågor med tyngdpunkt på solidaritetsaspekter funnits vid FBN. Under dessa år har utlandsförlagda kurser i u-länder (t.ex. Afrika, Sydamerika, Asien) genomförts. Under 1991/92 har två kurser i Afrika anordnats i samverkan med SIDA.
Fortbildningssekretariatet ger även sedan 1970 ut en tidskrift (IF-Aktuellt) i dessa frågor med stöd av SIDA och SÖ (numera Skolverket). Det är med hänsyn till denna långa erfarenhet av fortbildning i internationella frågor viktigt att Umeå universitet kan få ekonomiska förutsättningar att fortsätta sitt arbete. Det är därför viktigt att regeringens förslag preciseras till att endast omfatta fortbildning i språk.
Sammanfattningsvis visar ovanstående fakta ur rapportenAtt de fyra nordligaste länen har blivit starkt missgynnade inom det fortbildningssystem som har tillämpats för språk. Staten har därmed inte uppfyllt kravet på en behovsstyrd och likvärdig fortbildning i hela Sverige (propositionen ''Ansvaret för skolan'').Att nuvarande modell är mycket kostsam i administrationAtt Umeå universitet har god kompetens och erfarenhet av internationella kontakterAtt fortbildning i språk ej bedrivs av kursanordnare på likvärdiga villkor och främst missgynnar kommuner i Norrland med långa reseavstånd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning avseende språkområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom omfördelning av tillgängliga medel för fortbildning tillföra Umeå universitet ökade resurser för fortbildning i språk och internationella frågor.
Stockholm den 24 januari 1992 Ulla Orring (fp) Hans Dau (m) Karin Israelsson (c) Stefan Attefall (kds)