Vi alla behöver goda språkkunskaper när världen vidgas.
Vuxenutbildning och folkbildning är viktiga instrument för
att skapa bättre förutsättningar för vuxna, som inte fått
chansen att gå i skolan. Den socialdemokratiska gruppen
har i annat sammanhang betonat vikten av en god
vuxenutbildning i ett föränderligt samhälle.
Goda språkkunskaper på bredden kommer att betyda
mycket för Sveriges konkurrenskraft. De spelar också en
viktig roll för våra möjligheter som individer att ta del av
de möjligheter en ökad internationalisering betyder. Det är
därför ett måste att de satsningar på språkutbildning som nu
görs inte bara kommer en del av befolkningen till del.
Skolan har ansvar för att ge alla barn så goda
förutsättningar som möjligt. Det torde vara få skolämnen,
där föräldrarnas möjlighet att stötta sina barn märks
tydligare än just språken. Detta gäller särskilt när barnen
öppnar dörren till det nya språket. I familjer där föräldrarna
har goda språkkunskaper är det ovanligt att barnen inte
väljer språk som tillval i grundskolan. Våra kunskaper som
föräldrar spelar stor roll för vårt självförtroende att stötta
barnens skolgång i olika ämnen.
Om en tolvåring väljer franska som tillval i sjuan har
nästan alltid föräldrarna varit med på ett hörn. Statistiken
visar dessutom att cirka 20 % av de elever, som valt tyska
eller franska i grundskolan ''hoppar av'' och väljer ett annat
ämne.
Det är inte särskilt märkligt. Ett nytt språk är samtidigt
en ny värld. Är språket inte bekant för föräldrarna blir
vägen in genom tyska prepositioner och franska verb ganska
snårig. Inte ökar heller barnens självförtroende av att
kamraten med välutbildade föräldrar har råd att satsa på
språkresor och på andra sätt kan ge ett extra stöd. Om skol-
och folkbildningsansvariga inte på allvar engagerar sig i
frågan om metoder för att bredda språkutbildningen kan
goda kunskaper i t.ex. tyska och franska bli starkt beroende
av familjernas utbildningsbakgrund.
När nu läroplanskommittén ser över de moderna
språkens ställning i grundskolan är det angeläget att
metodutveckling, som syftar till att öka alla barns reella
förutsättningar att skaffa sig goda kunskaper i språk, ägnas
särskilt intresse. Här bör också möjligheterna för skolan att
i samverkan med folkbildningsorganisationerna underlätta
för föräldrarna att följa sina barns språkstudier studeras.
Skolverket och folkbildningsrådet torde ha viktiga
erfarenheter att tillföra en analys, som bör utmynna i
förslag på konkreta åtgärder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av hur
barn från olika miljöer skall ges likvärdiga möjligheter till
goda språkkunskaper.
Stockholm den 24 januari l992
Ulrica Messing (s)
Inger Lundberg (s)