Hemkunskap ingår i grundskolans undervisning därför att 1. Eleverna skall få förutsättningar att rationellt och i samverkan ekonomiskt planera boende och skötsel av hem, mathållning, kläder, hygien och konsumentekonomi.
2. Eleverna skall inse betydelsen av hushållning med personliga och gemensamma resurser.
Detta är citerat direkt ur läroplanen för grundskolan och i sig tillräckliga argument för att ämnet hemkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan.
Genom utformningen av direktiven till läroplanskommittén kan ämnet hemkunskap föras över till de ämnen som kan erbjudas inom ramen för elevernas personliga val eller inom ramen för den profilering den enskilda skolan väljer. Detta menar vi är en helt felaktigt syn på ämnet hemkunskap.
I ämnet hemkunskap lär sig eleverna själva att klara av sin vardagssituation. Det är viktigt för alla. Det är också viktigt ur den aspekten att det finns så många splittrade familjer och familjer där båda vuxna arbetar.
Kost och hälsa har ett starkt samband inte minst när det gäller att förebygga folksjukdomar som cancer och hjärtkärlsjukdomar. Här har skolan och hushållslärarna en viktig uppgift i folkhälsoarbetet. Ju tidigare man får kunskaper på detta område desto bättre kan attityder till mat och kostvanor påverkas. Genom barnen påverkas också föräldrarna.
Konsumentekonomi innebär t.ex. att bedöma och använda konsumentinformation, betalningsformer och att veta vad vi har för rättigheter. Som konsument är kunskaper viktiga för alla.
I ämnet hemkunskap är det naturligt att män och kvinnor är jämställda, flickor och pojkar får utföra alla sysslor tillsammans och på lika villkor.
I ett gränslöst Europa är det viktigt att vi som konsumenter får reda på vad som kommer att hända med våra livsmedel och att vi kan kritiskt granska kvalitet på nya produkter.
Att kunna handla ekonomiskt, att kunna laga mat och baka ger ett mervärde och en bra grund för var och en. Det är en självklarhet att alla skall ha möjlighet att lära detta i skolan. Ämnet hemkunskap måste då förbli obligatoriskt i grundskolan med en garanterad undervisningstid om minst fem timmar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att ämnet hemkunskap förblir obligatoriskt i grundskolan.
Stockholm den 24 januari 1992 Ingrid Andersson (s) Gunnar Thollander (s)