Autism är ett komplicerat handikapp som karakteriseras av grava störningar i kontakt, kommunikation och beteende. Många personer med autism är multihandikappade på så sätt att autism ofta är kombinerat med utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselhandikapp.
Omhändertagandet av personer med autism ställer stora krav på personal och inte minst föräldrar. Gruppen har länge varit eftersatt p.g.a. bristfälliga kunskaper om vilka habiliteringsinsatser som ger resultat. I dag är man världen över överens om att specialpedagogiska arbetsmetoder som bygger på ett nära samarbete mellan skola och föräldrar är det som leder till utveckling.
Eftersom autism i förhållande till många andra handikapp är relativt sällsynt är det svårt att bygga upp och vidmakthålla kompetens om gruppen. Såväl föräldrar som personal blir mycket ensamma i sitt arbete och måste få stöd och stimulans för att orka med det krävande arbetet.
En väg skulle kunna vara att regionala kunskaps- och resurscentra inrättas. Där kan forsknings- och utvecklingsarbete bedrivas och där kan såväl föräldrar som personal få utbildning och handledning. Detta för att de, varhelst i landet de bor, ska garanteras en pedagogisk verksamhet anpassad till handikappet.
Sverige har i dag en bra skola. Uttalanden från regeringshåll har gjorts om att målet är att skapa Europas bästa skola. Om det ska bli verklighet är det viktigt att resurserna på skolområdet fördelas rättvist. Det innebär att de elever som är i störst behov av stöd också ska kunna få detta stöd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av resurscentra för skolelever med autism.
Stockholm den 24 januari 1992 Jan Andersson (s) Bo Nilsson (s)