Ca 10% av skoleleverna har någon form av medicinskt
handikapp, d.v.s. ''kronisk sjukdom/handikapp som fordrar
medicin eller behandling och är så funktionellt betydelsefull
att elevens skolsituation pedagogiskt, fysiskt, psykiskt eller
socialt påverkas av sjukdomen/handikappet''. Exempel på
medicinska handikapp är astma/allergi, diabetes, hjärt- och
lungsjukdom, psoriasis, afasi, blödarsjuka, mag- och
tarmsjukdom, cystisk fibros, njursjukdom, celiaki och
epilepsi.
Skolan är dåligt rustad för att ta emot elever med
medicinska handikapp och ge dem en bra skolgång utifrån
deras förutsättningar. Kunskaperna om medicinska
handikapp är otillräckliga inom skolan. Informationen och
samordningen vid skolstart och stadieövergångar är ofta
bristfällig. Anpassningen av skolmiljön är dålig. Som
exempel kan nämnas brister vad gäller ventilation och
städning, avsaknad av vilorum och egen låsbar toalett samt
schemalagda skolmåltider.
Ofta får föräldrarna till barn med medicinska handikapp
ta ett orimligt stort ansvar för att barnets skolgång ska
kunna fungera. För att komma tillrätta med de brister som
finns har en tjänst som utbildningsråd för medicinska
handikapp tillsatts vid SIH. Detta är bara början till en
förbättring av de medicinskt handikappade elevernas
skolsituation. Ytterligare stödinsatser behövs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare stödinsatser för elever
med medicinska handikapp.
Stockholm den 24 januari 1992
Jan Andersson (s)
Marianne Carlström (s)