Intresset för kooperativa lösningar inom områden som traditionellt bedrivs i offentlig regi är för närvarande stort runt om i landet.
Inom skolans värld pågår diskussioner i många kommuner.
Skolkooperativ finns i ett 60-tal kommuner. Dessa arbetar i första hand med skolcafeterior och materialförsäljning.
Steget över till att kooperativ får ta hand om hela skolan stöter dock på många svårigheter.
Idén är inte ny. För mer än 40 år sedan skrev, A S Neill, engelsk pedagog:
Den skola som inte har självstyre borde inte alls få kallas en modern skola, det är en kompromissande skola. Självstyre är i sig kunskapsutvecklande.
Idén om kooperativa skolor får inte blandas ihop med privata skolor. De är i sin uppläggning väsensskilda. En kooperativ skola skall vara politiskt styrd av skolstyrelse/stadsdelsnämnd eller liknande organ.
Elevtilldelningen skall ske på traditionellt sätt, dvs. genom den geografiska närheten och att politiska beslut fattas i vanlig ordning. Någon risk för att de kooperativa arbetsformerna skall leda till segregation finns med andra ord inte.
För verksamheten, ekonomin och förvaltningen svarar ett kooperativ i form av ekonomisk förening. Medlemmar i föreningen är föräldrarna till de barn som skall gå/går i skolan. Personalen vid skolan kan vara representerad i styrelsen. Elevrepresentanter skall adjungeras till styrelsen.
Organisationen bygger på styrelse, förvaltningsråd, arbetsenheten och klassrådet.
Ett ömsesidigt avtal mellan den kooperativt arbetande skolan och berört politiskt organ upprättas.
Kommunen ansvarar för att personalen garanteras lika rättigheter och skyldigheter som vid övriga skolor.
Kunskap är stort, det är ett fint ord och betyder mycket. Ett laborativt undersökande arbetssätt bör genomsyra den kooperativa skolan. Det ger kunskaper genom egna erfarenheter. Färdigheten att bearbeta fakta, så att de blir till insiktsfulla kunskaper som gör att vi kan förstå samband och se helheter skall utvecklas.
Intresset för kooperativa skolor fanns långt innan politiker tog upp frågan. Många föräldrar i föräldrakooperativa daghem vill inte förlora chansen till insyn och möjligheten till påverkan när de små närmar sig stunden för entré i den vanliga grundskolan. Skollagstiftningen ger i dag ingen möjlighet att flytta över skolledningsansvaret till föreningar, däremot till helt fristående skolor. Trots detta har ett par kooperativa skolor kommit igång under senaste året.
I en tid när mångfald och valfrihet är honnörsord bör de medborgare som vill engagera sig i sina barns framtid genom att ta på sig det arbete som det innebär att engagera sig i en kooperativ skola få allt tänkbart stöd. Ett minimikrav bör vara att en generell dispens ges till de kommuner som vill släppa fram det kooperativa alternativet. Den generella dispensen kan exempelvis under en försöksperiod ges under 5 år för att sedan om resultatet är positivt medföra en ändring i skollagen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en generell dispens för att överlämna skolledningsansvaret till kooperativa skolor.
Stockholm den 23 januari 1992 Inga-Britt Johansson (s) Jan Andersson (s) Ingrid Andersson (s) Marianne Carlström (s) Alf Egnerfors (s) Gunnar Thollander (s) Lisbet Calner (s)