Intresset för kooperativa lösningar inom områden som
traditionellt bedrivs i offentlig regi är för närvarande stort
runt om i landet.
Inom skolans värld pågår diskussioner i många
kommuner.
Skolkooperativ finns i ett 60-tal kommuner. Dessa
arbetar i första hand med skolcafeterior och
materialförsäljning.
Steget över till att kooperativ får ta hand om hela skolan
stöter dock på många svårigheter.
Idén är inte ny. För mer än 40 år sedan skrev, A S Neill,
engelsk pedagog:
Den skola som inte har självstyre borde inte alls få kallas
en modern skola, det är en kompromissande skola.
Självstyre är i sig kunskapsutvecklande.
Idén om kooperativa skolor får inte blandas ihop med
privata skolor. De är i sin uppläggning väsensskilda. En
kooperativ skola skall vara politiskt styrd av
skolstyrelse/stadsdelsnämnd eller liknande organ.
Elevtilldelningen skall ske på traditionellt sätt, dvs.
genom den geografiska närheten och att politiska beslut
fattas i vanlig ordning. Någon risk för att de kooperativa
arbetsformerna skall leda till segregation finns med andra
ord inte.
För verksamheten, ekonomin och förvaltningen svarar
ett kooperativ i form av ekonomisk förening. Medlemmar i
föreningen är föräldrarna till de barn som skall gå/går i
skolan. Personalen vid skolan kan vara representerad
i styrelsen. Elevrepresentanter skall adjungeras till
styrelsen.
Organisationen bygger på styrelse, förvaltningsråd,
arbetsenheten och klassrådet.
Ett ömsesidigt avtal mellan den kooperativt arbetande
skolan och berört politiskt organ upprättas.
Kommunen ansvarar för att personalen garanteras lika
rättigheter och skyldigheter som vid övriga skolor.
Kunskap är stort, det är ett fint ord och betyder mycket.
Ett laborativt undersökande arbetssätt bör genomsyra den
kooperativa skolan. Det ger kunskaper genom egna
erfarenheter. Färdigheten att bearbeta fakta, så att de blir
till insiktsfulla kunskaper som gör att vi kan förstå samband
och se helheter skall utvecklas.
Intresset för kooperativa skolor fanns långt innan
politiker tog upp frågan. Många föräldrar i
föräldrakooperativa daghem vill inte förlora chansen till
insyn och möjligheten till påverkan när de små närmar sig
stunden för entré i den vanliga grundskolan.
Skollagstiftningen ger i dag ingen möjlighet att flytta över
skolledningsansvaret till föreningar, däremot till helt
fristående skolor. Trots detta har ett par kooperativa skolor
kommit igång under senaste året.
I en tid när mångfald och valfrihet är honnörsord bör de
medborgare som vill engagera sig i sina barns framtid
genom att ta på sig det arbete som det innebär att engagera
sig i en kooperativ skola få allt tänkbart stöd. Ett
minimikrav bör vara att en generell dispens ges till de
kommuner som vill släppa fram det kooperativa
alternativet. Den generella dispensen kan exempelvis under
en försöksperiod ges under 5 år för att sedan om resultatet
är positivt medföra en ändring i skollagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en generell dispens
för att överlämna skolledningsansvaret till kooperativa
skolor.
Stockholm den 23 januari 1992
Inga-Britt Johansson (s)
Jan Andersson (s)
Ingrid Andersson (s)
Marianne Carlström (s)
Alf Egnerfors (s)
Gunnar Thollander (s)
Lisbet Calner (s)