med anledning av prop. 1991/92:75 Lärarutbildning m.m.
I regeringsförklaringen betonas arbetet med att stärka
Sverige som kunskapsnation som en av regeringens
huvuduppgifter. En av de viktigaste utgångspunkterna för
utbildningspolitiken är att varje människa skall kunna växa
och utveckla sin personlighet. De allt snabbare
förändringarna av teknologi och informationsmängd ställer
krav på flexibilitet och mångfald men också på grundliga,
stabila och beständiga kunskaper i kärnämnen som språk
och matematik. Inte minst betydelsefull är också den etiska
dimensionen samt kunskaper som ger kulturell förankring
och som stärker den egna identiteten.
Lärarna har en nyckelroll i arbetet med att främja
kvaliteten i skolan. En god utbildning är grunden för
lärarnas möjligheter att känna engagemang och stimulans i
skolarbetet och är avgörande för om skolan skall lyckas med
sin viktiga uppgift.
Lärarutbildningen är av central betydelse för att
säkerställa kvaliteten i skolans undervisning över hela
landet. I propositionen hävdar statsrådet:
Det förtjänar att påpekas att erfarenheterna visar att
avståndet till lärarutbildningen har stor betydelse för
tillgången på utbildade lärare. Ju kortare avståndet till
lärarutbildningen är desto högre är i regel också andelen
behöriga lärare i skolan. Detta är ett förhållande som bör
beaktas av högskolorna så att de inte står främmande för att
temporärt förlägga utbildningen till andra orter än
högskoleorten.
Vid Sundsvall/Härnösands högskola har nya
pedagogiska metoder prövats. Genom utveckling av
distansstudier på heltid för grundskollärarutbildning för
årskurs 1--7 har högskolan mycket framgångsrikt prövat ett
nytt arbetssätt med lärarutbildning. Rekryteringen till
distansutbildningen var synnerligen god. Vid årets
antagning antogs drygt 100 behöriga till 60 platser
(överintagningen motiveras av den stora brist på
grundskollärare som nu är under utveckling). Bland
pluseffekterna av denna verksamhet har högskolan fått en
form av prövning av de olika rekryteringsvägar till
läraryrket som regeringen förespråkar i propositionen.
I propositionen redovisas att riksdagen har framhållit att
det är angeläget att basorganisationen för lärarutbildningen
blir så stabil som möjligt. Riksdagen har vidare framhållit
att endast i samband med ett ökat lärarutbildningsbehov
kan det vara aktuellt att inrätta utbildning av lärare för
årskurserna 4--9 vid några nya högskoleenheter. Vi finner
det anmärkningsvärt att Sundsvall/Härnösands högskola
med lärarutbildningstraditioner från år 1842 inte får
möjligheter att utbilda 4--9-lärare i samma omfattning som
högskolorna i Örebro och Växjö.
Sundsvall/Härnösands högskola har ett stort
kompetensunderlag inom naturvetenskap,
samhällsvetenskap, kulturvetenskap och mumaniora. Den
tekniska-naturvetenskapliga sektorn är den största i landet
bland de nya högskolorna. Forskningen har nått en
betydande omfattning inom matematik, fysik och särskilt
inom kemi. Den samhällsvetenskapliga baskompetensen är
tillfredsställande med forskarutbildade lärare i samtliga
ämnen som vanligtvis konstituerar ämnet samhällskunskap
inom skolan. Det humanistiska området är under
uppbyggnad, vilket prioriteras av högskolans styrelse sedan
ett par år. Särskilt har historieämnet redan nu en god bas
inom högskolan. Därtill kommer att språken är under snabb
frammarsch.
Högskolans forskningsbas håller på att stabiliseras vilket
ger en god grund för ämnesstudier. Högskolan i
Sundsvall/Härnösand håller i detta sammanhang en nivå
jämförbar med forskningsaktiviteterna vid de gamla
universitetsfilialerna, Karlstad, Växjö och Örebro.
Andelen forskarutbildade lärare är redan över 30 % vid
högskolan. Antalet doktorander med anknytning till
högskolan är nu över 50. Därtill kommer att ett antal
professorer nu knyts till verksamheten.
Behovet av utbildade lärare är stort i stora delar av
Norrland. I mellersta Norrland är situationen direkt
besvärande i många kommuner. Det förtjänar att påpekas
att högskolan i Sundsvall/Härnösand, som regeringen
påpekar i propositionen, tar ett stort ansvar för att anpassa
utbildningen till de behov som finns i Mellannorrland. Inte
minst är distansutbildning viktig för inlandskommunerna i
Jämtland/Härjedalen, norra Hälsingland samt
inlandskommunerna i Västernorrland. Flera
glesbygdskommuner, i andra delar av landet, som i dag inte
får sin försörjning av utbildade lärare tillgodosedd, tar nu
kontakt med lärarutbildningen i Härnösand. Det skulle
därför vara en kvalitetsförlust för utbildningssamhället att
inte fullfölja dessa ambitioner vid högskolan i
Sundsvall/Härnösand.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att inom ramen för tillgängliga
platser omlokalisera 50 utbildningsplatser av 4--9-lärare till
högskolan i Sundsvall/Härnösand.
2. att riksdagen beslutar att inom ramen för tillgängliga
platser utöka antalet platser vid grundskollärarutbildningen
för årskurserna 1--7 vid högskolan i Sundsvall/Härnösand
med 36 platser.
Stockholm den 13 mars 1992
Sigge Godin (fp)
Per-Richard Molén (m)