Ämnet hemkunskap återfinns för första gången i 1897
års folkskolestadga, det benämns då huslig ekonomi -- ett
för kommunerna frivilligt ämne och endast avsett för
flickor.
I enhetskolans försöksverksamhet 1950 förekommer
namnet hemkunskap för första gången och ämnet blir
obligatoriskt för både pojkar och flickor.
I Undervisningsplan 1955 är hemkunskap med
hushållsgöromål obligatoriskt för både pojkar och flickor i
1 veckotimme. Där lokal och lärare finns och skolstyrelsen
beslutar om detta, kan undervisningen uppgå till plus 4
veckotimmar.
När den 9-åriga grundskolan började införas år 1962
fanns ämnet på högstadiet och med LGR-69 även på låg-
och mellanstadiet.
I de nya direktiven till läroplanskommittén tar man ett
steg tillbaka. Där föreslås att ämnet skall bli ett
tillvalsämne.
Hemkunskap har som övergripande målsättning att
utbilda elever till kompetenta beslutsfattare i frågor som rör
deras vardagsliv. Förmågan att hantera alla dessa
vardagsbeslut, att ha kontroll över sin och familjens vardag
bygger upp självkänslan, leder till personlig frihet samt har
direkt inverkan på utvecklingen i samhället.
I det moderna samhället förmedlas inte längre
vardagskunskaper automatiskt i hemmet. Dessa kunskaper
och tillämpningen av dem kommer ändå alla ungdomar till
del genom hemkunskapsundervisningen. Svenska kvinnor
har världen högsta deltagande på arbetsmarknaden. Den
gemensamma tiden för föräldrar och barn i hemmet är
därför mycket begränsad.
I hemkunskapen ges kunskap om många av de mest
angelägna frågorna i dagens samhälle: privat ekonomi,
resurshushållning, miljö, kost och hälsa samt jämställdhet.
Det rör sig om tillämpad kunskap som de traditionella
akademiska ämnena har svårt att erbjuda.
I EG-kommissionens dokument framhävs vikten av att
konsumenter är kunniga, rationella och kan göra medvetna
val på den öppna marknaden, vilket är en förutsättning för
en sund utveckling. I en resolution från EGs
utbildningsministrar sägs att konsumentundervisningen
skall ingå i den obligatoriska skolundervisningen i syfte att
skapa ekonomiskt ansvariga konsumenter i det nya Europa.
Framtidens hushåll kommer enligt olika utredningar att
få sortera sitt avfall och sina förpackningar, vilket kräver
stora förändringar av vardagsvanorna -- ett nytt
miljöbeteende som kan tränas i
hemkunskapsundervisningen.
Enligt statistiken går nästan en fjärdedel av den totala
konsumtionen till mat. I hemkunskap får eleverna lära sig
att välja livsmedel och värdera valet med hänsyn taget till
pris, kvalitet och näringsvärde. Eleverna lär sig också att
tillaga och servera mat och tränar samtidigt samarbete,
social förmåga, jämställdhet, självständigt arbete och
ansvarstagande. I det arbetet ges också möjlighet att
praktiskt tillämpa kunskaper i bl.a. svenska och matematik.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ämnet hemkunskap även i
den nya läroplanen skall vara ett obligatoriskt ämne i
grundskolan.
Stockholm den 23 januari 1992
Marianne Carlström (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Lisbet Calner (s)
Ingrid Andersson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Lahja Exner (s)
Ulla Pettersson (s)