Ämnet hemkunskap återfinns för första gången i 1897 års folkskolestadga, det benämns då huslig ekonomi -- ett för kommunerna frivilligt ämne och endast avsett för flickor.
I enhetskolans försöksverksamhet 1950 förekommer namnet hemkunskap för första gången och ämnet blir obligatoriskt för både pojkar och flickor.
I Undervisningsplan 1955 är hemkunskap med hushållsgöromål obligatoriskt för både pojkar och flickor i 1 veckotimme. Där lokal och lärare finns och skolstyrelsen beslutar om detta, kan undervisningen uppgå till plus 4 veckotimmar.
När den 9-åriga grundskolan började införas år 1962 fanns ämnet på högstadiet och med LGR-69 även på låg- och mellanstadiet.
I de nya direktiven till läroplanskommittén tar man ett steg tillbaka. Där föreslås att ämnet skall bli ett tillvalsämne.
Hemkunskap har som övergripande målsättning att utbilda elever till kompetenta beslutsfattare i frågor som rör deras vardagsliv. Förmågan att hantera alla dessa vardagsbeslut, att ha kontroll över sin och familjens vardag bygger upp självkänslan, leder till personlig frihet samt har direkt inverkan på utvecklingen i samhället.
I det moderna samhället förmedlas inte längre vardagskunskaper automatiskt i hemmet. Dessa kunskaper och tillämpningen av dem kommer ändå alla ungdomar till del genom hemkunskapsundervisningen. Svenska kvinnor har världen högsta deltagande på arbetsmarknaden. Den gemensamma tiden för föräldrar och barn i hemmet är därför mycket begränsad.
I hemkunskapen ges kunskap om många av de mest angelägna frågorna i dagens samhälle: privat ekonomi, resurshushållning, miljö, kost och hälsa samt jämställdhet. Det rör sig om tillämpad kunskap som de traditionella akademiska ämnena har svårt att erbjuda.
I EG-kommissionens dokument framhävs vikten av att konsumenter är kunniga, rationella och kan göra medvetna val på den öppna marknaden, vilket är en förutsättning för en sund utveckling. I en resolution från EGs utbildningsministrar sägs att konsumentundervisningen skall ingå i den obligatoriska skolundervisningen i syfte att skapa ekonomiskt ansvariga konsumenter i det nya Europa.
Framtidens hushåll kommer enligt olika utredningar att få sortera sitt avfall och sina förpackningar, vilket kräver stora förändringar av vardagsvanorna -- ett nytt miljöbeteende som kan tränas i hemkunskapsundervisningen.
Enligt statistiken går nästan en fjärdedel av den totala konsumtionen till mat. I hemkunskap får eleverna lära sig att välja livsmedel och värdera valet med hänsyn taget till pris, kvalitet och näringsvärde. Eleverna lär sig också att tillaga och servera mat och tränar samtidigt samarbete, social förmåga, jämställdhet, självständigt arbete och ansvarstagande. I det arbetet ges också möjlighet att praktiskt tillämpa kunskaper i bl.a. svenska och matematik.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnet hemkunskap även i den nya läroplanen skall vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan.
Stockholm den 23 januari 1992 Marianne Carlström (s) Inga-Britt Johansson (s) Lisbet Calner (s) Ingrid Andersson (s) Ingegerd Sahlström (s) Lahja Exner (s) Ulla Pettersson (s)