I de nya direktiv som styr arbetet för läroplanskommittén
ifrågasätts om ämnena barnkunskap, hemkunskap och slöjd
ska vara obligatoriska i framtiden.
Vi anser det som självklart att läroplanskommitten ska
få i uppgift att analysera vad dessa ämnen betyder för
barnens utveckling innan man bestämmer sig för att göra
ämnena frivilliga. Enligt vårt sätt att se lär dessa ämnen
eleverna att förstå och hantera sin närmaste vardag.
Ämnena inbjuder dessutom till praktiskt arbete som
omväxling till mera teoretiskt som att läsa, skriva eller
räkna. Tillsammans med läsämnen ger ämnen som slöjd,
hem- och barnkunskap eleverna en mera allsidig utveckling;
intellektuellt, socialt, emotionellt, kreativt och motoriskt.
Ämnena ger också tillfälle att bryta könsrollsmönster.
Ämnet hemkunskap ger bl a kunskaper om
ungdomarnas eget näringsbehov och hur det ska
tillfredsställas. I dagsläget får vi den ena rapporten efter den
andra från bekymrade skolläkare om hur dåligt skolbarn
äter och att det finns undernärda barn i den svenska skolan.
En studie av 400 skolbarn från Göteborg anger att 40% av
flickorna i årskurs 9 och 15 %
av pojkarna har inga järndepåer. Den forskare som
lett undersökningen anger att detta beror på att de äter för
lite mat. Studien visade att 75 %
av eleverna inte åt middag när de kom hem på kvällen
från skolan. Studien visade också att de rörde alldeles för
lite på sig och blev därmed inte hungriga. (Visar på att
skolans gymnastik är viktig). Ungdomarna vet alldeles för
lite om näringslära. De lagar sig inte ett enkelt mellanmål
på egen hand efter skolan utan köper i stället godis. Detta
gör att de inte orkar följa med i skolan eftersom deras
hjärnor och kroppar får för lite energigivande näring.
För att rätta till problemen borde skolans undervisning i
näringslära förstärkas och ha som mål att motivera
ungdomarna till bättre matvanor.
Detta är också en fråga om folkhälsan. Riksdagen har
fattat beslut om att ett folkhälsoinstitut ska starta i juli 1992.
Innan ämnet hemkunskap omvärderas och görs frivilligt i
skolans läroplan borde det nya folkhälsoinstitutet få yttra
sig om ämnets betydelse för folkhälsan.
Vi kan tänka oss att det finns avsnitt i
hemkunskapsämnet som bör förändras för att bättre passa
dagens familjesituation och ungdomar. Men det är en helt
annan fråga.
Ämnet barnkunskap i grundskolan är enligt vårt synsätt
en början av en utveckling till en allmän föräldrautbildning.
Familjestrukturerna i samhället har förändrats, det som förr
ungdomar lärdes i hemmet måste nu läras i skolan. Vi har
också mera kunskaper att förmedla om barns utveckling,
barns behov och barns villkor än tidigare generationer.
Vi tror på ett samhälle där mammor och pappor tar lika
ansvar för barnen, och det är då viktigt att de genom skolan
får lika kunskaper och färdigheter.
En studie om ämnet barnkunskap har gjorts i Göteborg
1991 av Kerstin Stråhle och Bengt Edström. De visar att
ämnet har självklar plats i skolan. De säger också att det är
nödvändigt att delvis förändra syftet och målet med ämnet
och ändra det från barnkunskap till barn- och
ungdomskunskap med ett utökat timtal.
I dag är det inte för att lära sig bada dockor som eleverna
älskar ämnet. Nej, i detta ämne får ungdomar en möjlighet
att i skolan tala om sig själva, sin egen livssituation och sin
egen barndom allt under täckmanteln att det är
diskussioner/ undervisning om hur barn i allmänhet bör få
växa upp.
Slöjd är ett ämne som flätar samman teori och praktik.
Det ger utrymme för praktisk förståelse för logik och tränar
sammanhang och motorik. T ex barn som har svårt att sitta
stilla och som kan upplevas störande och besvärliga kan här
visa andra sidor. Slöjd är också ett ämne där barnen
praktiskt får uppleva att flickor och pojkar har lika
förutsättningar.
Skolbarn har en stressad tillvaro med få tillfällen att
utveckla olika sidor av sin personlighet. Ämnena
hemkunskap, barnkunskap och slöjd ger sådana tillfällen i
skolan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att till
läroplanskommittén överlämnas vad som i motionen anförts
om ämnena hemkunskap, barnkunskap och slöjd.
Stockholm den 23 januari 1992
Margitta Edgren (fp)
Bengt Rosén (fp)