I de nya direktiv som styr arbetet för läroplanskommittén ifrågasätts om ämnena barnkunskap, hemkunskap och slöjd ska vara obligatoriska i framtiden.
Vi anser det som självklart att läroplanskommitten ska få i uppgift att analysera vad dessa ämnen betyder för barnens utveckling innan man bestämmer sig för att göra ämnena frivilliga. Enligt vårt sätt att se lär dessa ämnen eleverna att förstå och hantera sin närmaste vardag. Ämnena inbjuder dessutom till praktiskt arbete som omväxling till mera teoretiskt som att läsa, skriva eller räkna. Tillsammans med läsämnen ger ämnen som slöjd, hem- och barnkunskap eleverna en mera allsidig utveckling; intellektuellt, socialt, emotionellt, kreativt och motoriskt. Ämnena ger också tillfälle att bryta könsrollsmönster.
Ämnet hemkunskap ger bl a kunskaper om ungdomarnas eget näringsbehov och hur det ska tillfredsställas. I dagsläget får vi den ena rapporten efter den andra från bekymrade skolläkare om hur dåligt skolbarn äter och att det finns undernärda barn i den svenska skolan. En studie av 400 skolbarn från Göteborg anger att 40% av flickorna i årskurs 9 och 15 % av pojkarna har inga järndepåer. Den forskare som lett undersökningen anger att detta beror på att de äter för lite mat. Studien visade att 75 % av eleverna inte åt middag när de kom hem på kvällen från skolan. Studien visade också att de rörde alldeles för lite på sig och blev därmed inte hungriga. (Visar på att skolans gymnastik är viktig). Ungdomarna vet alldeles för lite om näringslära. De lagar sig inte ett enkelt mellanmål på egen hand efter skolan utan köper i stället godis. Detta gör att de inte orkar följa med i skolan eftersom deras hjärnor och kroppar får för lite energigivande näring.
För att rätta till problemen borde skolans undervisning i näringslära förstärkas och ha som mål att motivera ungdomarna till bättre matvanor.
Detta är också en fråga om folkhälsan. Riksdagen har fattat beslut om att ett folkhälsoinstitut ska starta i juli 1992. Innan ämnet hemkunskap omvärderas och görs frivilligt i skolans läroplan borde det nya folkhälsoinstitutet få yttra sig om ämnets betydelse för folkhälsan.
Vi kan tänka oss att det finns avsnitt i hemkunskapsämnet som bör förändras för att bättre passa dagens familjesituation och ungdomar. Men det är en helt annan fråga.
Ämnet barnkunskap i grundskolan är enligt vårt synsätt en början av en utveckling till en allmän föräldrautbildning. Familjestrukturerna i samhället har förändrats, det som förr ungdomar lärdes i hemmet måste nu läras i skolan. Vi har också mera kunskaper att förmedla om barns utveckling, barns behov och barns villkor än tidigare generationer.
Vi tror på ett samhälle där mammor och pappor tar lika ansvar för barnen, och det är då viktigt att de genom skolan får lika kunskaper och färdigheter.
En studie om ämnet barnkunskap har gjorts i Göteborg 1991 av Kerstin Stråhle och Bengt Edström. De visar att ämnet har självklar plats i skolan. De säger också att det är nödvändigt att delvis förändra syftet och målet med ämnet och ändra det från barnkunskap till barn- och ungdomskunskap med ett utökat timtal.
I dag är det inte för att lära sig bada dockor som eleverna älskar ämnet. Nej, i detta ämne får ungdomar en möjlighet att i skolan tala om sig själva, sin egen livssituation och sin egen barndom allt under täckmanteln att det är diskussioner/ undervisning om hur barn i allmänhet bör få växa upp.
Slöjd är ett ämne som flätar samman teori och praktik. Det ger utrymme för praktisk förståelse för logik och tränar sammanhang och motorik. T ex barn som har svårt att sitta stilla och som kan upplevas störande och besvärliga kan här visa andra sidor. Slöjd är också ett ämne där barnen praktiskt får uppleva att flickor och pojkar har lika förutsättningar.
Skolbarn har en stressad tillvaro med få tillfällen att utveckla olika sidor av sin personlighet. Ämnena hemkunskap, barnkunskap och slöjd ger sådana tillfällen i skolan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att till läroplanskommittén överlämnas vad som i motionen anförts om ämnena hemkunskap, barnkunskap och slöjd.
Stockholm den 23 januari 1992 Margitta Edgren (fp) Bengt Rosén (fp)