De avgörande riktningsgivarna för en demokratisk skola
och en större delaktighet och ett ökat inflytande för elever
och föräldrar är skolans människosyn och kunskapssyn.
Den människosyn som skall genomsyra all verksamhet i
skolan utgår från en tro på att individen har en inre drivkraft
till lärande och utveckling. Denna drivkraft har sin grund i
individens tilltro till sin förmåga att lära och känslan av att
inlärning är betydelsefull och personligt lönande.
Det går inte alltid att sätta likhetstecken mellan
undervisning och inlärning, eftersom inlärning inte alltid är
en självklar effekt av undervisningen. En stor del av den
förväntade inlärningen uteblir därför att den sker på andra
villkor än den lärandes. Inlärningen blir en aktiv process
först när eleven får söka och skapa sin kunskap med
utgångspunkt i det han redan vet. Eleven är aldrig ''ren'' på
kunskaper; han har alltid en förförståelse, som han försöker
använda för att förstå det nya. Eleven måste därför ges
tillfälle att tänka, reflektera, bearbeta och strukturera nytt
stoff; stoffet relateras då till de egna tankestrukturerna som
rör samma ämne och ett aktivt lärande sker.
Kunskap är en aktiv och dynamisk process mellan
tolkning, bearbetning, förståelse, tillämpning och
utvärdering. Brukbar kunskap är sådan kunskap som har ett
värde för eleven själv och som kan användas i konkreta
situationer och som bidrar till personlig utveckling.
Kunskapen blir brukbar om eleven kan förstå
bakomliggande sammanhang, kan sätta in kunskapen i en
helhet och kan använda den i ett annat sammanhang. En
process där eleven producerar kunskap i stället för att
enbart reproducera kunskap medför att eleven förändrar
sitt sätt att tänka och förstå till ett kvalitativt annorlunda
sätt.
Professor Matti Bergström, den numer flitigt citerade
hjärnfysiologen från Helsingfors, säger i sin bok ''Hjärnans
resurser'' mycket som det för skolan är värt att ta vara på.
Han påpekar det egentligen självklara att förutsättningen
för en maximal inlärning hos en elev är att strömmen av
fakta till hjärnan ligger på vederbörandes optimum. Det vill
säga på den nivå som är mest gynnsam för den enskilde
elevens upptagningsförmåga.
Om elevens hjärna matas med fler fakta per tidsenhet än
den kan ta emot, så stängs mottagningen i hjärnan av,
inlärningen upphör helt. Jämför med vad som sker med ett
elektriskt ledningsnät som blir överbelastat -- proppen går
och strömtillförseln upphör helt.
Å andra sidan, om en elev får möta för lite fakta per
tidsenhet i förhållande till sitt optimum, så ges det utrymme
för en mängd ovidkommande associationer som stör
inlärningen t.o.m. av det lilla som bjuds.
Matti Bergström drar den självklara slutsatsen att det
bara finns en person i undervisningsprocessen som kan
avgöra vad som är rätt inlärningsnivå -- och det är eleven
själv.
Kombinerar man denna självklarhet om stoffmängden
som varje elev ska bearbeta med ett arbetssätt som utgår
från elevens självbestämmande vad gäller planering av
schemat i görligaste mån och val av arbetssätt och
arbetskamrater så får man en inlärningssituation där
människans nedärvda nyfikenhet och upptäckarglädje
driver henne till inlärning. Parallellt växer också en fri
personlighet fram. En demokratisk människa kan då gå ut i
samhällslivet efter avslutad skolgång med ett egenvärde och
med respekt för andras egenart.
De personer som näst efter eleven själv känner henne
bäst är föräldrarna. Deras möjlighet att påverka sitt barns
skolgång borde därför vara mycket stor. Föräldrarna känner
ju också barnets möjligheter till stimulans, stöd och
arbetsro i hemmiljön.
Lagar, förordningar och mål
I skollag skall elevers rätt till inflytande och delaktighet
läggas fast.
''...främja deras harmoniska utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar''
''...Verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar''
Dessa formuleringar i skollagen innebär, dels att
eleverna skall fostras och övas i ansvarstagande och
inflytande i skolan, dels att de i så stor utsträckning som
möjligt skall kunna påverka sin egen situation som elever.
Läroplanerna skall ge exempel på hur elevernas
inflytande och ansvar kan och skall bli verklighet i det
dagliga skolarbetet.
Lärarutbildning och fortbildning måste ha
skoldemokratin -- dess människosyn och kunskapssyn --
som en viktig beståndsdel.
Kommunernas skolplaner skall lyfta fram elevers och
föräldrars delaktighet och inflytande.
Det bör göras klart att elevernas medverkan och
inflytande inte får begränsas till perifera inslag i
verksamheten eller ''om tiden så medger''. Elevinflytandet
skall vara ett naturligt inslag i det dagliga arbetet -- allt efter
elevernas mognad och förmåga.
Skolorna skall åläggas att i sina lokala arbetsplaner visa
hur demokratifrågorna skall hanteras och hur en stegring i
medinflytandet och ansvarstagandet skall åstadkommas.
Kommunernas organisation skall främja en delaktighet
från föräldrar och elever.
Den förändring av skolorganisationen inom grundskolan
som påbörjats eller genomförts i många av landets
kommuner -- från stora rektorsområden till mindre
enheter -- ger större möjligheter till föräldramedverkan och
föräldrainflytande. Skolans informations- och
samrådsskyldighet bör utökas till att ge inflytande i vissa
frågor från föräldrarnas sida.
Enligt riksdagsbeslut har föräldrarna viss möjlighet till
val av skola för sina barn. En annan fråga, där föräldrarna
bör ha stort inflytande är vilken ''profil'' som skolan väljer.
En profilering av skolorna i en kommun kan ge mångfald
och valfrihet och bör därför uppmuntras och stödjas.
Det bör finnas en form för föräldraengagemang i varje
klass, men det är också angeläget att samtliga föräldrar i en
skola kan förenas i en gemensam organisation (Hem och
skolaförening). Den politiska styrelsen för skolan bör ta
ställning till på vilket sätt samarbetet med
föräldraorganisationen skall utformas.
När det gäller föräldrainflytandet är det angeläget att
påpeka, att besluten i ''professionella'' skolfrågor
(undervisningsfrågor) skall fattas av lärarna och
skolledningen, inte av föräldrarna.
Skoldemokratin skall vara en viktig del i statens och
kommunernas uppföljning och utvärdering av skolan.
I såväl den nationella utvärderingen av skolans
verksamhet som i kommunernas uppföljningsarbete bör
frågan om elevernas och föräldrarnas inflytande ägnas stor
uppmärksamhet.
Formellt inflytande i skolan
Klassråden skall utvecklas till en arena för verkligt
demokratiska processer. Där kan eleverna både delta i en
demokratisk process och utöva inflytande över
gemensamma angelägenheter. Inte minst bör
klassrådsverksamheten på högstadiet och i gymnasieskolan
prioriteras.
Skyddsombud för eleverna med förslags- och rösträtt i
skyddskommittéerna bör utvecklas. I såväl arbetsmiljölagen
som de båda läroplanerna och skolförordningen finns
bestämmelser som säger att eleverna skall få påverka sin
arbetssituation.
En skolenhetsstyrelse, som beslutande organ, med
elever, föräldrar och personal bör prövas.
Skolenhetsstyrelsen skall fatta beslut i de frågor som berör
skolenhetens drift och verksamhet och ha ansvar för en av
politikerna fastställd budget. Med kommunens skolplan
som grund skall styrelsen diskutera och enas om lokala mål
för skolenheten. Inom budget skall styrelsen prioritera
insatser som leder fram till målen. Det kan gälla frågor om
lokaler, inköp, skolmåltider, läromedel, anställning av
personal m.m.
Kunskap om demokrati
I skolans alla stadier skall teoretisk undervisning ges om
demokrati i ett kulturellt och historiskt perspektiv.
Innehållet i samhällskunskapsämnet måste vara sådant att
alla ungdomar, oberoende av linjeval, skall lära sig att
kritiskt granska, argumentera och påverka. Utbildningen i
samhällskunskap skall förmedla en förväntan om allas
aktiva påverkan på vårt samhälle.
En utökad praktisk insyn och kontakt med den
demokratiska processen i samhället skall uppmuntras. För
att både fånga upp och stimulera ungdomars intresse för
delaktighet och demokrati borde alla elever under sin
skoltid få praktisk insyn i hur prioriteringar och beslut i våra
gemensamma angelägenheter i samhället fattas och hur
dessa verksamheter bedrivs.
Delaktighet i undervisningen
Basen för elevernas inflytande i skolan är
undervisningsgruppen/klassen. Där bör ett direkt
inflytande ske i undervisningens planering, uppläggning och
genomförande. Rätten till inflytande i klassrummet bör
tydligt slås fast i skolans styrdokument. De eventuella
organisatoriska hindren för elevinflytande i undervisningen
bör undanröjas.
Undervisningen måste organiseras så att möjligheter
skapas till individuella val för eleven.
Vi vill ytterligare understryka vikten av att
undervisningen har som utgångspunkt ett förhållningssätt
och präglas av en metodik som bygger på samarbete och ett
elevaktivt arbetssätt.
Undervisningen skall ge utrymme för kritiskt tänkande
och tillämpning i kunskapsprocessen.
Undervisningen skall vidare, som metod, ta stöd och
hjälp av föräldrarna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en demokratisk skola samt om
elevers och föräldrars inflytande i skolan.
Stockholm den 22 januari 1992
Karl-Erik Svartberg (s)
Torgny Larsson (s)
Berndt Ekholm (s)