De svenska hushållen är på samma sätt som företag produktionsenheter med bl.a. ekonomiska mål som kräver effektivt nyttjande av knappa resurser. De resurser som hushållet förfogar över är inte bara pengar utan också tid, arbete och kunskaper.
Hushållsekonomiska kunskaper är hjälpmedel för det enskilda hushållet att analysera de vägar som står till buds för att tillgodose olika behov. Utan tvivel ger bättre hushållsekonomiska kunskaper och en god planering utrymme för ökad valfrihet även inom konsumentområdet.
Dessa kunskaper inhämtas genom studier i skolan, kunskapsöverföring inte minst mellan generationer, vilket var mer påtagligt under tidigare decennier, och mer allmän information via massmedia. Kunskap ger färdighet!
Det är därför mycket oroande att läroplanskommittén fått nya direktiv (Dir l99l:ll7) och överges som garanterat ämne. Detsamma gäller slöjd.
Ämnet hemkunskaps övergripande målsättning är att utbilda elever till kompetenta beslutsfattare i frågor som rör vardagslivet. En kunskap som inte märks då den finns men som kan ge både praktiska och ekonomiska konsekvenser, där den saknas.
I hemkunskap ges kunskap om verkligheten på praktiskt sätt genom att många av de mest angelägna frågorna i dagens samhälle bearbetas. Det kan gälla privat ekonomi, resurshushållning, miljö, kost och hälsa.
Hemkunskap ger ungdomar den handlingsberedskap i vardagslivet som det moderna samhället kräver, där oftast båda föräldrarna är yrkesarbetande. Svenska kvinnor har världens högsta deltagande på arbetsmarknaden. Sammantaget omsätter de svenska hushållen mellan 300-- 500 miljarder kr./år. Det arbete som utförs i hemmen motsvarar ca 50 miljoner arbetstimmar.
Hemkunskap ger utbildning för ''yrket'' hemarbete som behövs för att klara av den arbetsintensiva situationen som de moderna hushållen nu upplever med att kombinera både yrkesarbete och hemarbete.
I EG-kommissionens dokument framhävs vikten av att konsumenter är kunniga, rationella och kan göra medvetna val på den öppna marknaden, en målsättning som den svenska riksdagen även slagit fast. I en resolution från EG:s utbildningsministrar sägs att konsumentundervisningen skall ingå i den obligatoriska skolundervisningen med syfte att skapa ekonomiskt ansvariga konsumenter i det nya Europa. I det läget skulle det uppfattas som utomordentligt inkonsekvent och oförnuftigt av Sverige att göra ämnet hemkunskap till ett ej obligatoriskt ämne och därmed riskera att elevernas grundkunskaper kraftigt försämras. Istället borde både ämnet slöjd och hemkunskap förslagsvis kunna sammanföras till ett gemensamt ämne och därmed vara ett garanterat ämne.
Nära nog en fjärdedel av vår totala konsumtion går till mat. I hemkunskap får eleverna lära sig att välja livsmedel och värdera valet med hänsyn till pris och kvalitet och näringsvärde. Elever lär sig tillaga och servera mat och tränar samtidigt samarbete och social förmåga, jämställdhet, självständigt arbete och ansvarstagande. Detta är också en del av vårt kulturarv. Att nu försumma denna utbildning kan i framtiden visa sig bli dyrbart för både den enskilde och för samhället.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att bibehålla hemkunskap och slöjd som ett gemensamt garanterat ämne och därmed ge nya direktiv till läroplanskommittén.
Stockholm den 22 januari 1992 Ulla Orring (fp) Barbro Westerholm (fp)