I dag vet vi att en stor del av våra sjukdomar är kostrelaterade. Vi vet också att våra matvanor grundläggs mycket tidigt -- i förskoleåldern, och att de är mycket svåra att senare i livet påverka och förändra. Eftersom alltfler barn tillbringar en stor del av sin uppväxttid utanför det egna hemmet i privat eller offentligt bedriven barnomsorg, är det viktigt att där grundlägga goda kostvanor. För att detta skall vara möjligt behöver barnomsorgspersonalen kunskaper om kost- och näringslära. I dag är de flesta daghem organiserade som gamla herrgårdshushåll. Man har kokerskor, husor (ekonomibiträden), gårdskarlar (parkarbetare) och de vanliga sysslorna som förekommer i ett hem utförs utan medverkan av vare sig barn eller barnomsorgspersonal.
Det närmaste man kommer livsmedel och mat -- förutom under måltiderna som är tillagade på behörigt avstånd från barn -- är när man på 1 000 olika pedagogiska sätt handhar kasserade förpackningar som t.ex. ägg- eller mjölkkartonger. Ägget eller mjölken talar man sällan om och än mer sällan använder man dessa eller andra livsmedel.
Att det är på det sättet är inte svårt att förklara. Varken förskollärare eller barnskötare har fått utbildning i livsmedelskunskap, kost- och näringslära. För att kunna motivera barn till goda kostvanor fordras därför att ämnet kost- och näringslära skall ingå i förskollärarnas och barnskötarnas utbildning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskollärarnas och barnskötarnas utbildning i kost- och näringslära.
Stockholm den 21 januari 1992 Inger René (m)