I dag vet vi att en stor del av våra sjukdomar är
kostrelaterade. Vi vet också att våra matvanor grundläggs
mycket tidigt -- i förskoleåldern, och att de är mycket svåra
att senare i livet påverka och förändra. Eftersom alltfler
barn tillbringar en stor del av sin uppväxttid utanför det
egna hemmet i privat eller offentligt bedriven barnomsorg,
är det viktigt att där grundlägga goda kostvanor. För att
detta skall vara möjligt behöver barnomsorgspersonalen
kunskaper om kost- och näringslära. I dag är de flesta
daghem organiserade som gamla herrgårdshushåll. Man har
kokerskor, husor (ekonomibiträden), gårdskarlar
(parkarbetare) och de vanliga sysslorna som förekommer i
ett hem utförs utan medverkan av vare sig barn eller
barnomsorgspersonal.
Det närmaste man kommer livsmedel och mat -- förutom
under måltiderna som är tillagade på behörigt avstånd från
barn -- är när man på 1 000 olika pedagogiska sätt handhar
kasserade förpackningar som t.ex. ägg- eller
mjölkkartonger. Ägget eller mjölken talar man sällan om
och än mer sällan använder man dessa eller andra
livsmedel.
Att det är på det sättet är inte svårt att förklara. Varken
förskollärare eller barnskötare har fått utbildning i
livsmedelskunskap, kost- och näringslära. För att kunna
motivera barn till goda kostvanor fordras därför att ämnet
kost- och näringslära skall ingå i förskollärarnas och
barnskötarnas utbildning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förskollärarnas och
barnskötarnas utbildning i kost- och näringslära.