Grundskollärarutbildning
Den nuvarande grundskollärarutbildningen bärs upp av ett synsätt präglat av helhetssyn och integrering. Under utbildningstiden har till exempel de blivande lärarna kontinuerlig kontakt med skolans verksamhet under praktikveckor som integreras under utbildningstiden. Studier varvade med praktik ger naturligtvis stora pedagogiska fördelar då teoretiska kunskaper kan omsättas i praktisk verklighet i skolsituationen. De integrerade praktikveckorna ger också lärarkandidaterna möjligheter att bedöma om de är lämpliga för läraryrket.
Förslaget till ny lärarutbildning är därför, enligt vår mening, ett förslag som innebär en tillbakagång till ett gammalt system, präglat av ämnessplittring och distans till kommande yrkesverksamhet. Enligt propositionens förslag kommer de studerande att helt förlora kontakten med skolan under utbildningstiden.
Förslaget tar inte heller hänsyn till de planeringstider som behövs för att starta nya utbildningar. Planeringsansvariga på våra lärarutbildningar liksom lärarutbildarna har lagt ner stort arbete för att ge nuvarande lärarutbildning struktur och innehåll. Dessa ställs nu inför en helt ny situation om den nya parallella lärarutbildningen ska genomföras.
Regeringens förslag om ny lärarutbildning innebär tvära kast i planering och organisation.
Karlstad är av tradition en skolstad och högskolan i Karlstad har en bred verksamhet inom lärarutbildning. Regeringens förslag tar tyvärr inte tillvara den kapacitet för lärarutbildning som finns i Karlstad.
Effekten fr.o.m. 1992/93 skulle sammantaget innebära en minskning av antagningen till reguljär utbildning vid högskolan i Karlstad. I Karlstad har nämligen ett stort antal nybörjare antagits de senaste två åren med hjälp av de medel som avsatts för s.k. särskilda åtgärder.
Det är naturligtvis rimligt att högskolan får del av den ökning av antalet platser inom lärarutbildningen som uttrycks i propositionen och som krävs för att tillgodose lärarbehovet. Därför bör planeringsramen för den reguljära grundskollärarutbildningen 140--180 poäng med inriktning mot åk 4--9 ökas för högskolan i Karlstad från 60 till 120 platser.
Det framgår av propositionens tabell över planeringsramar 1992/93 att ramen för högskolan i Karlstad är liten i relation till studerandeintresse och till ramarna för de andra högskolor som har 4--9-inriktningen. Om inte ramen vidgas kommer många behöriga sökande att få avvisas.
Gymnasielärarutbildning
Ämneslärarlinjen för utbildning av gymnasielärare har anordnats vid högskolan i Karlstad sedan linjens tillkomst år 1977 och fram till slutet av 1980-talet. När grundskollärarutbildningen för åk 4--9 infördes, upphörde utbildningen av ämneslärare i Karlstad. Detta hörde också ihop med att behovet av nya ämneslärare för gymnasiet var litet. Nu ökar detta behov snabbt och därmed intagningen.
I Karlstad är det lätt att organisera praktisk-pedagogisk utbildning av lärare för gymnasiet enligt den nya gymnasielärarlinjen om 40 poäng, som föreslås i propositionen. Lärarkompetens och forskningskompetens finns jämte en rutinerad stab av praktikhandledare. Vid högskolan finns ett brett och djupt utbud av kurser för den grundläggande ämnesutbildningen.
Industri- och hantverkslärarutbildningen, med vilken den nya gymnasielärarlinjen beräknas delvis samläsa, har sedan år 1982, med stor framgång och mycket god studerandetillströmning, varit utlokaliserad från Göteborgs universitet till högskolan i Karlstad. Vårdlärarlinjen, som också utbildar lärare för gymnasiet, har varit utlokaliserad från Göteborgs universitet till Karlstad sedan slutet av 1970- talet.
I Karlstad finns således en bred erfarenhet av gymnasielärarutbildning. Denna erfarenhet bör tas tillvara. Härigenom får man också en bättre regional fördelning av gymnasielärarutbildningen.
Propositionen föreslår medel för särskilda medel. Vi anser, liksom propositionen, att dessa bör fördelas till regionalpolitiskt prioriterade områden. Propositionen är dock otydlig och preciserar inte hur dessa resurser ska användas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att högskolan i Karlstad tilldelas en planeringsram på 120 platser för den reguljära grundskollärarutbildningen 140--180 poäng med inriktning mot årskurs 4--9.
2. att riksdagen beslutar att högskolan i Karlstad tilldelas en planeringsram på 40 platser för den nya gymnasielärarlinjen 40 poäng fr.o.m. 1992/93.
Stockholm den 13 mars 1992 Kristina Svensson (s) Magnus Persson (s) Lisbeth Staaf Igelström (s) Jarl Lander (s) Bo Finnkvist (s)