Assyrierna (syrianerna) utgör ursprungsbefolkningen i
tvåflodslandet Mesopotamien, som numera är delat mellan
Turkiet, Irak, Syrien och Iran. Totalt finns det över tre
miljoner assyrier i hela världen varav 1,5 miljon i Irak, 0,5
miljon i Syrien, 40 000 i Iran, 25 000 i Turkiet och resten i
diasporan.
Under det första världskriget verkställde Turkiet ett
folkmord på de kristna assyrierna, där närmare 0,5 miljon
människor mördades på de mest brutala sätt.
Den politiska utvecklingen i området efter första
världskriget med bildandet av nya nationalstater -- där
stormakterna spelade en avgörande roll -- medförde att den
assyriska befolkningen splittrades på ovannämnda länder.
De nya staterna förde en hård assimileringspolitik
gentemot sina etniska minoriteter. Detta har inneburit att
de systematiska övergreppen mot assyrierna har tilltagit
under de senaste 30 åren.
Förhållandena i sydöstra Turkiet
I början av 1960-talet bodde mer än 100 000 assyrier (i
särklass syrisk-ortodoxa) i sydöstra Turkiet (assyriernas
kärnområde). Men till följd av Turkiets
tvångsassimileringspolitik kränktes och kränks fortfarande
assyriernas mänskliga rättigheter genom att förbjuda dem
undervisning på det egna språket, vägra dem tillträde till
högre utbildning, påtvinga dem turkiska släktnamn, utsätta
dem för diskriminering och olika former av trakasserier i
militärtjänsten.
Med hjälp av särbestämmelser och restriktiva regler
inskränktes deras möjligheter att utöva sin religion och
kultur, detta bl.a. genom att de förbjöds att inrätta egna
sociala och kulturella inrättningar såsom skolor, sjukhus,
ålderdomshem och hem för föräldralösa barn, bygga eller
renovera kyrkor.
Till detta bör läggas att den lokala
majoritetsbefolkningen gavs fria händer att i religionens
namn med våld angripa de kristna assyrierna som utgjorde
en liten minoritet. Detta resulterade i att assyrierna
upplevde situationen så ohållbar att man inte fann någon
annan utväg än att fly.
Av de 100 000 assyrierna i sydöstra Turkiet som fanns
kring 1960-talet återstår i dag inte mer än 5 000.
Diskrimineringen av assyrierna på grund av deras
etniska och religiösa tillhörighet har ingalunda minskat och
regelrätta övergrepp från den lokala
majoritetsbefolkningen har snarare tilltagit. Detta innebär
att det yttre trycket under vilket den lilla spillran av de
kristna assyrierna lever i dag, är väsentligt allvarligare än
vad det var för 60--80 år sedan, inte minst med tanke på det
mycket spända politiska läge som råder i området och den i
styrka tilltagande islamiska fanatismen.
I den pågående konflikten mellan kurdisk gerilla och
turkisk armé kläms assyrierna särskilt hårt mellan de i
konflikten inblandade parternas krav om
lojalitetsförklaringar med ohyggliga konsekvenser som
följd. Här bör nämnas ett otal godtyckliga arresteringar av
oskyldiga assyrier på lösa grunder anklagade för samröre
med kurdisk gerilla, men också grymma våldshandlingar.
Under de senaste två åren har inte mindre än ett 15-tal
oskyldiga försvarslösa assyrier fallit offer för det råa våldet.
Förhållandena i Irak
Assyrierna som utgör den näst största minoriteten i
landet utsattes för tvångsassimileringspolitik som den
arabnationalistiska baathregimens ideologi grundar sig på.
Syftet är att till varje pris arabisera landets etniska
minoriteter.
Under de senaste 25 åren har assyrierna utsatts för olika
slags övergrepp. Man har förbjudit undervisning i assyriska,
förstatligat skolor och kyrkor, förbjudit att utöva kulturella
traditioner, påtvingat dem att registrera sig antingen som
araber eller kurder, förnekat dem högre utbildning m.m.
Mellan 1960 och 1991 uppskattas antalet förstörda byar,
kyrkor och kloster uppgå till flera hundra. Detta har också
resulterat i att många tusen assyrier tvingats att söka skydd
utomlands.
De senaste årets händelseutveckling i Gulfområdet och
den stora flyktingvågen som följde i kölvattnet av kriget,
fick världen att ånyo vända blicken mot Mellanöstern. Men
beklagligtvis har informationen om och opinionen kring att
assyrierna tillhört de mest drabbade folken i konflikten varit
svag. Här bör nämnas att bland de irakiska flyktingarna
fanns hundratusentals kristna assyrier.
Situationen för assyrierna i andra länder är inte bättre.
Både i Syrien och Iran kränks assyriernas mänskliga
rättigheter systematiskt.
Det är nu nödvändigt att det internationella samfundet
uppmärksammar assyriernas situation. Detta kan bl.a. ske
som följd av den fortsatta fredsprocessen i Mellanöstern.
Men också den svenska regeringen kan spela en aktiv roll i
arbetet med att uppmärksamma deras situation samt ge
dem stöd i olika former -- bl.a. genom agerande inom ramen
för FN. Därvid är det viktigt att hävda denna etniska
minoritets rättigheter samt med kraft fördöma
kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.
Turkiet är även medlem i Europarådet och ESK, och
Sverige bör i dessa organ arbeta för att Turkiet följer de
åtaganden som de gjort i mänskliga rättighetsfrågor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att uppmärksamma
assyriernas (syrianernas) situation.
Stockholm den 27 januari 1992
Erling Bager (fp)
Berndt Ekholm (s)
Ingrid Näslund (kds)
Rune Thorén (c)
Lisa Rulander (kds)
Elver Jonsson (fp)
Fanny Rizell (kds)
Kenth Skårvik (fp)