I Angola råder vapenvila. Men Unita har trots det
ockuperat flera distrikt genom att ta över administrationen
och stänga områdena för andra än sina egna medlemmar
och personer, som ges särskilt tillstånd att resa in.
USA fortsätter att ge stöd till Unita i form av anslag för
''covert actions''. Nu liksom tidigare kan det även inbegripa
vapen.
Inför valet i höst är båda dessa inslag oroande. De kan
äventyra möjligheterna till fria och rättvisa val.
Sverige bör ge ett kraftfullt stöd till freds- och
demokratiseringsprocessen, bl.a. genom attkräva
omedelbart stopp för USA:s hemliga stöd till Unita
förbereda aktivt stöd för valprocessen, vilket bör innefatta
valövervakning; valövervakare bör utses bland en bred
krets av personer med olika bakgrund och med erfarenheter
av afrikanska förhållandenekonomiskt stöd för
integreringen av demobiliserade soldater till civil
verksamhet för att förhindra sociala motsättningar och
väpnat våld.
I Moçambique fortsätter MNR-gerillans terror i
oförminskad omfattning trots de pågående
fredsförhandlingarna i Rom. MNR får stöd från
högerorganisationer i USA, Portugal, England och
Sydafrika. Kenya framstår alltmer som en kanal för detta
stöd.
Hård internationell press på MNR och Sydafrika för att
få slut på kriget är det bästa bistånd Moçambique kan få.
Sverige kan ta initiativ i det syftet, t.ex. i FN.
Debatten i Sverige den senaste tiden har gällt den ökade
korruptionen i landet. När livsviktigt bistånd inte når fram,
är det en katastrof för de nödlidande. Korruptionen måste
därför bekämpas med kraft. Moçambiques regering har
också visat intresse för att bekämpa korruptionen och bad
förra året Sverige om hjälp med detta. Detta ska vi ta fasta
på, inte skära ner biståndet som regeringen föreslår.
Sverige bör medverka till en undersökning av hur
Sydafrika respekterar Nkomati-avtalet ifråga om stöd till
MNR.
I Namibia finns också anledning till oro.
Regionala val ska hållas senast i mars, och de blir
bestämmande för sammansättningen av parlamentets nya
överhus. Mot bakgrund av vad som avslöjats om det
hemliga sydafrikanska stödet -- minst 100 miljoner rand --
till de SWAPO-fientliga partierna i valkampanjen 1989,
finns det skäl att misstänka att detta kommer att ske ånyo
inför valen i mars.
Ett annat oroväckande tecken är den sydafrikanska
regimens uppträdande i Walvis Bay. Den 1 december
införde Sydafrika tullkontroll mellan Walvis Bay och
Swakopmund i Namibia. Åtgärden strider helt mot de
preliminära överenskommelser, som tidigare träffats om
gemensam administration av Walvis Bay. Den kan alltså
skapa konflikter mellan Sydafrika och Namibia. Obehagliga
incidenter har förekommit. Sydafrika har också satt käppar
i hjulet för en namibisk folkräkning i Walvis Bay.
Sverige bör uppträda aktivt, så att det kan bli ett
enhetligt Namibia enligt FN:s resolution 435.
I Sydafrika har viktiga steg tagits mot ett icke-
rasistiskt, demokratiskt styrelseskick. Men vägen dit är
lång, och vi kan se svåra hinder. Många apartheidlagar finns
kvar. Inkatha, som utövar blodigt våld mot ANC-
anhängare, får ekonomiskt stöd av polisen. Ett tusental
politiska fångar sitter fortfarande i fängelse.
Reformer måste genomföras för att minska de sociala
orättvisorna, annars hotar ett okontrollerbart våld och en
ekonomisk försämring, som skulle resultera i ett dåligt
investeringsklimat den dag, då avvecklingen av apartheid
kommit så långt, att investeringar blir möjliga. Därför
måste stödet öka till de krafter, som verkar för demokrati.
Sverige bör ge ökat bistånd för uppbyggnaden av
gräsrotsorganisationer och demokratiska organisationer
som exempelvis civic-rörelsen, som har miljontals
medlemmar, och fackföreningsrörelsen Cosatu med 1,3
miljoner medlemmar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav på omedelbart stopp för
USA:s hemliga stöd till Unita-gerillan i Angola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om valövervakning i Angola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bistånd till Angola för
integrering av demobiliserade soldater,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenskt initiativ för att få slut på
kriget i Moçambique genom ökad press på MNR och
Sydafrika,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om biståndssamarbetet med
Moçambique,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svensk medverkan till en
undersökning av hur Sydafrika efterlever Nkomati-avtalet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om aktivt svenskt uppträdande för
att ett enhetligt Namibia skall bli verklighet enligt FN:s
resolution 435,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenskt bistånd till demokratiska
rörelser i Sydafrika.
Stockholm den 27 januari 1992
Bertil Måbrink (v)
Gudrun Schyman (v)
Bengt Hurtig (v)
Johan Lönnroth (v)
Jan Jennehag (v)