I flera regioner av vårt land finns det ambitioner att
etablera nya universitet. Gemensamt för alla dessa
universitetsprojekt är att det numera finns en betydande
insikt om att forskning och utbildning är viktiga delar i ett
lands och i en regions infrastruktur. Även i norra Sverige
finns långt framskridna planer på att förstärka miljön för
forskning och utbildning.
Vid högskolan i Luleå finns det ambitioner att få till
stånd filosofiska fakulteter som kan komplettera den
tekniska fakulteten. På så sätt skulle man kunna få
benämningen universitet.
I södra Norrland har det under ett antal år bedrivits ett
utredningsarbete vars slutpunkt skulle leda fram till ett
universitet med högskolorna i Sundsvall/Härnösand och
Östersund som hörnpelare. Detta nätverksuniversitet
skulle enligt förslaget, forsknings- och utbildningsmässigt,
vara av Luleås storlek, dvs. 100 professurer och ca 10 000
studenter.
Sannolikt måste det svenska FoU-systemet ytterligare
förstärkas och byggas ut under det närmaste årtiondet för
att vi skall vara internationellt konkurrenskraftiga. Men det
är framförallt dimensionen ''excellens'' som får en allt större
tyngd i den tilltagande konkurrensen, dvs. djup framför en
ytterligare breddning.
Ytterligare en faktor, som ingående måste analyseras
innan fortsatt utbyggnad av universitet görs, är vad den
pågående integrationsprocessen i Europa kan komma att
innebära för Sverige och olika regioner inom landet. Det
finns för närvarande en tendens till en tydligare formering
än vad den nuvarande länsindelningen ger uttryck för. Det
är i detta perspektiv som också en utbyggnad av FoU-
systemet måste ses.
De fyra nordligaste länen har endast 1 miljon invånare.
Det är uppenbart att en sådan region inte på ett
framgångsrikt sätt kan ha -- eller få -- underlag till tre
universitet innefattande några internationellt
konkurrenskraftiga ''centres of excellence''.
När det gäller universitetet i Umeå har det fått sin
struktur given utgående ifrån den svenska välfärdsstatens
utveckling alltifrån andra världskrigets slut. Uppbyggnaden
av högskoleutbildningen i Norrland tog sin början med
tandläkar- och läkarutbildning på 1950-talet och med
socionomutbildning och lärarutbildning under 1960-talet.
Filosofiska fakulteterna tillkom under senare hälften av
1960-talet. Genom universitetets regionala ansvarstagande
för uppbyggnaden av högskoleverksamheten i Luleå och
Sundsvall och en tilltagande decentralisering och
distansutbildning under 1970-talet blev universitetet i Umeå
hela Norrlands universitet. Detta universitetsengagemang
har i sin tur bidragit till att högskoleregionindelningen blev
som den blev fr.o.m. 1975 och att
sjukvårdsregionindelningen 1980 följde den
gränsdragningen. Även om högskoleregionindelningen
delvis tonades ner under slutet av 1980-talet finns den ännu
kvar när det gäller fakultetskollegiernas/nämndernas
ansvarsområden.
Universitetet i Umeå har genom utbyggnaden av
distansutbildningen och genom samverkan med Kiruna,
Skellefteå, Örnsköldsvik och sju inlandskommuner skapat
ett nätverk av lokala studiecentra, vilka bidragit till att
utveckla regionens infrastruktur.
Mot bakgrund av ovanstående bör det därför, som ett
alternativ till nya universitet, i varje fall i norra Sverige
utredas huruvida möjligheten finns att Norrlands
universitet i Umeå kunde bilda kärnan i ett norrländskt
nätverkuniversitet med decentraliserade forsknings- och
utbildningsenheter i Sundsvall/Härnösand och Östersund.
En utgångspunkt i en sådan utredning borde vara att det till
Sundsvall/Härnösand och till Östersund skall förläggas fasta
forskartjänster som anknyter till programområden som
präglar respektive högskoleenhet. Härigenom kan
universitetet ansvara för att kvaliteten i verksamheten kan
stärkas och upprätthållas. En utredning som här föreslås
borde vara sammankopplad med frågor om den framtida
regionindelningen av landet. Det är enligt min mening
nödvändigt att tillse att de fyra nordligaste länen
utbildnings- och forskningsmässigt hålls ihop i en region.
Det är -- förutom en Botniabana -- en av de viktigaste
grundförutsättningarna för att norra Sverige i framtiden kan
vara en konkurrenskraftig region i ett nationellt och
internationellt sammanhang.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning av organisationen
för forsknings- och utbildningssamordningen i Norrland.