De svenska skogslänen ligger i Europas norra periferi.
Den utgör, efter europeiska förhållanden, en unik
geografisk region: en extrem glesbygd -- utom kring
huvudorterna -- och ett bistert klimat.
I Europas södra periferi -- Grekland, Syditalien,
Spanien och Portugal -- är förhållandena annorlunda. Där
är befolkningstätheten hög, arbetslösheten mycket stor,
lönerna låga och klimatet behagligare.
Förverkligandet av den stora, gemensamma marknaden
i Europa kommer att påverka konkurrensvillkoren för hela
den svenska arbetsmarknaden. I det avseendet spelar det
ingen roll om Sverige är med i EG, enbart har EES-avtal
eller står helt utanför. Men det geografiska läget innebär,
liksom hittills, vissa permanenta konkurrensnackdelar för
de svenska skogslänen. Oron för vad som skall hända i och
med skogslänen de närmaste åren är befogad och förståelig.
Men det är inte ett svenskt medlemskap i EG som är
problemet. Orons verkliga grund ligger i att
marknadskrafterna kommer att missgynna utvecklingen i
skogslänen, liksom det blir svårt för alla perifera regioner i
hela Europa att klara sysselsättning och levnadsstandard.
EG för en medveten politik för att möta denna oönskade
utveckling. I de nya EG-traktaten betonas nödvändigheten
av att ''förstärka den ekonomiska och sociala
samhörigheten'' ytterligare. Risken är annars uppenbar, att
den ekonomiska utvecklingen inom EG kommer att gynna
vissa regioner och missgynna andra. I praktiken handlar
principen först och främst om solidaritet med de allra
fattigaste av EG:s regioner. Denna ledstjärna för EG:s
regionalpolitik är det lätt att ansluta sig till.
Men vi anser det också rimligt, att de sysselsättnings- och
utvecklingsmässigt mest utsatta regionerna i Sverige
(skogslänen och delar av sydöstra Sverige) får del av EG:s
strukturfonder för utveckling av landsbygd och näringsliv.
Stödet från dessa fonder går till regioner inom de rikare
EG-länderna, som har konkurrensnackdelar på
marknaden. Vilken omfattning och inriktning EG-stödet till
varje enskilt land får och vilka geografiska områden i landet
som kommer i fråga för detta stöd avgörs genom
förhandlingar med EG.
För svenskt vidkommande spelar alltså vår regerings
ambitioner en avgörande roll för förhandlingsresultatet.
Kan rika EG-länder som Tyskland och Frankrike förhandla
fram förmånliga villkor för regionalpolitiskt stöd från EG,
så kan vi svenskar det också. Förutsättningen är att den
svenska regeringen går in i förhandlingarna med EG med
höga ambitioner, efter ett grundligt förberedelsearbete.
I de förestående förhandlingarna med EG måste också
Sveriges möjligheter att även i fortsättningen bedriva en
egen, ambitiös nationell regionalpolitik värnas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av hög svensk
ambition inför förhandlingarna med EG om
regionalpolitiken.
Stockholm den 22 januari 1992
Axel Andersson (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Georg Andersson (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Bo Holmberg (s)
Leo Persson (s)
Bo Finnkvist (s)