Stöd till den kooperativa sektorn i Central- och Östeuropa
Sverige skall främja den politiska, ekonomiska och
sociala utvecklingen i Central- och Östeuropa genom en
omfattande kunskapsöverföring. Att stärka demokratin och
införa marknadsekonomi är väsentliga mål för det svenska
stödet.
Den kooperativa sektorn kännetecknas av företag som
har en demokratisk struktur, affärsmässighet och ett socialt
ansvar. De kooperativa företagen deltar på lika villkor som
de privata i marknadsekonomin men skall samtidigt
uppfylla de mål som medlemmarna ålagt dem, det kan vara
att skapa sysselsättning eller att tillgodose
konsumentpolitiska intressen.
Mot denna bakgrund är den svenska kooperationen väl
ägnad att svara för en del av den svenska
kunskapsöverföring som riktas till Central- och Östeuropa.
Kooperationen kan bidraga både till att bygga
demokratiska institutioner och att utveckla
marknadsekonomiska strukturer.
Före det andra världskriget spelade kooperationen en
viktig roll i flera av de central- och östeuropeiska
samhällena. Efter det kommunistiska maktövertagandet
omvandlades kooperationen till att bli en del av
statsapparaten och människorna tappade förtroendet för
den.
I dag bygger man i Central- och Östeuropa på nytt upp
en kooperativ sektor som återknyter till förkrigstraditionen.
Kooperativa företag skulle kunna få stor betydelse för att
förverkliga de mål som de folkvalda parlamenten och
regeringarna ställt upp för de central- och östeuropeiska
ländernas politiska, ekonomiska och sociala utveckling. I
den privatisering som nu sker finns det ett stort utrymme för
att använda den kooperativa företagsformen.
Därför är det mycket viktigt att ge stöd till den nya
kooperativa sektor som utvecklas i dessa länder och som
bygger på medlemmarnas aktiva medverkan för självhjälp
och ömsesidig hjälp på det ekonomiska och sociala
området.
De svenska kooperativa företagen kan härvid bidraga till
en överföring av kunnande och teknologi samt specifika,
kooperativa erfarenheter inom de näringsgrenar där den
svenska kooperationen är stark.
För att en ny kooperation skall kunna utvecklas i
Centraloch Östeuropa erfordras inte enbart svenskt utan
också internationellt stöd. EG ger ett avsevärt sådant stöd
inom ramen för Phareprogrammen. Flera enskilda länder
stöder kooperativa projekt runt om i Östeuropa.
Svensk kooperation, såväl LRF som
Folkrörelseföretagens Östeuropakonsortium, har redan
knutit kontakter med de nya kooperativa organisationerna
och företagen i Central- och Östeuropa. Ett antal projekt
har genomförts, andra pågår eller planeras.
Som exempel kan nämnas medlems- och
styrelseutbildning i konsumentkooperationen i Polen,
utbildning av medlemmar och företagsledning i
arbetskooperativa företag samt uppbyggnad av
lagercentraler i Tjeckoslovakien, och lantbrukskooperativ
utbildning i Baltikum och Polen.
Projekten har antingen stötts av SIDA eller av BITS
beroende på inriktning. Detta visar att kooperationen både
är en organisation genom vilken man kan främja
demokratiseringsprocessen och en företagsform som har
kommersiella mål.
Emellertid har denna uppdelning också skapat problem,
eftersom de svenska kooperativa företagens projekt ibland
hamnat mellan två stolar. Varken SIDA eller BITS har
tillräckligt uppmärksammat företag som innehållit både ett
demokratiskt och ett kommersiellt inslag. Någon helhetssyn
har inte funnits i projektbedömningen och en
samfinansiering har inte varit möjlig eller kunnat
åstadkommas.
Oavsett den organisatoriska formen för hur det svenska
stödet skall kanaliseras är det viktigt att skapa ett utrymme
för den särart som kooperationen representerar.
Om det inrättas en kunskapsfond för Östeuropa enligt
regeringens förslag bör denna som en av sina målgrupper
också ha den kooperativa sektorn.
Den beredning som eventuellt tillsätts för att planera och
besluta om fondens inriktning och resursanvändning bör
mot ovanstående bakgrund avsätta en inte oväsentlig del av
tillgängliga medel för kooperativ utveckling i Central- och
Östeuropa.
Den svenska kooperationen har genom sina
internationella kontakter goda möjligheter att delta i
multilaterala projekt tillsammans med kooperativa företag i
andra länder. Svenskt statligt stöd bör också utgå till sådana
projekt, vilket väl överensstämmer med de tankar om en
multilateral inriktning som presenteras i
statsverkspropositionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att genom statligt svenskt stöd
bidra till utvecklingen av den kooperativa sektorn i Central-
och Östeuropa.
Stockholm den 22 januari 1992
Roland Sundgren (s)
Nils T Svensson (s)
Reynoldh Furustrand (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Berit Löfstedt (s)
Oskar Lindkvist (s)