I årets budgetproposition, bilaga 4, föreslår regeringen
att ett nytt anslag, Samarbete med Central- och Östeuropa,
inrättas. Under en treårsperiod anslås ca 3 000 miljoner
kronor.
Denna inriktning är välmotiverad och glädjande.
Behoven av insatser i de forna kommunistdiktaturerna är
mycket stora. Näringslivet -- i den mån sådant i västerländsk
mening förekommit -- ligger i spillror. Miljöförstöringen har
fortgått länge med stora och svårreparerade skador på
naturen som följd. Levnadsstandarden är låg och
ekonomierna är körda i botten.
För att de nu fria länderna -- framför allt i vårt
närområde kring Östersjön -- skall kunna länka in sin
utveckling i en gynnsam riktning krävs omfattande hjälp
utifrån. De insatser Sverige härvid kan göra kommer i
betydande grad att underlätta denna utveckling.
I budgetpropositionen anförs: ''Verksamheten kan avse
utbildningsområdet, hälso- och sjukvårdssektorn,
jordbruksområdet, miljöområdet, kulturområdet,
rättsväsendet, näringslivet, administrationen, den
kommunala demokratin och förvaltningen m.m.''
Vidare heter det: ''I anslutning till det tekniska
samarbetet kan stöd även utgå till finansiering av viktiga
insatsvaror, teknisk utrustning m.m.'', och ''Det är
uppenbart att behoven av kapital för investeringar i
industri, infrastruktur och miljöförbättringar i Central- och
Östeuropa framöver kommer att vara mycket stora''.
Inriktningen på dessa satsningar rör områden där vårt
land har en hög kompetens och ett stort tekniskt kunnande.
När det exempelvis gäller miljö- och reningsteknik intar
Sverige en framskjuten ställning internationellt. Detta
kunnande bör tas till vara vid utformningen av Sveriges
hjälpinsatser på berörda områden.
Samtidigt måste erinras om att lågkonjunkturen i
Sverige slår hårt mot många branscher och har lett till att
arbetslösheten ligger på en hög nivå. Tillväxten i Sveriges
ekonomi är för närvarande obefintlig.
Mot denna bakgrund måste varje statlig utgift noga
prövas och de insatser som exempelvis görs i
biståndsarbetet måste vara så effektiva som möjligt. Kan
insatser göras i de länder som behöver hjälp samtidigt som
svenska företag kan få ökad sysselsättning bör denna
möjlighet tas till vara.
I Kalmar och Kronobergs län -- liksom självfallet i landet
i övrigt -- finns företag inom vatten- och luftreningsområdet
som behärskar en avancerad teknik och som ligger långt
framme inom sina respektive områden.
Eftersom behoven av just reningsanläggningar för
utsläpp till vatten och luft är ett av de mest angelägna
områdena i bland annat de baltiska länderna måste det vara
viktigt att massiva hjälpinsatser kommer till stånd.
Vi anser mot denna bakgrund att det är naturligt att den
kunskap och det kunnande som finns i miljöreningsföretag
i Sverige och exempelvis Kalmar län tas till vara vid
utformningen av hjälpen till främst de baltiska länderna
genom så kallat bundet bistånd. Svenska företag bör -- i
samarbete med mottagarlandet -- få disponera delar av ovan
nämnda anslag genom att bygga reningsanläggningar för
luft- och vattenutsläpp i Central- och Östeuropa, och då
främst i Baltikum.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om biståndsinsatser på
miljöteknikområdet.
Stockholm den 16 januari 1992
Bertil Danielsson (m)
Leif Carlson (m)