Sveriges förhållande till främmande makt är gott. Så
brukade det heta i trontalet förr i tiden. I dag vet vi knappt
vilka de främmande makterna är! Nya nationer och
konstellationer dyker upp.
Oro och nöd i vår omedelbara omgivning är nya inslag
för oss om ej än för dem som drabbas. När järnridån
försvann kom verkligheten till Sverige.
Förr skojade man med svenskarna därför att vi trodde
oss leva i världens medelpunkt. Nu är vi där! I världens
tätaste koncentration av militära stridsmedel. I ett av
världens oroligaste hörn, i kanten av det sönderfallna
jätteimperiet och med militärstridskrafter vars ledning kan
växla från dag till dag och vars nyfikenhet på våra
skärgårdar tycks vara obruten...
Vaksamhet och handlingsberedskap är därför
självklarheter. Militärt, civilt och ekonomiskt.
Ekonomiskt tillhör vi västra Europa.
Ideologiskt tillhör vi den demokratiska västvärlden.
Militärt kommer vi att växa in i den västeuropeiska
unionen.
I Ny Demokratis partiprogram som publicerades under
valrörelsen 1991 finner man punkt efter punkt som är lika
aktuell -- eller ännu aktuellare! -- i dag.Nyd stöder
givetvis Sveriges anslutning till EG och den anpassning som
är nödvändig för en framgångsrik anslutning.Nyd stödjer
ett effektivare administrerat FN och FN i rollen som
världspolis.Nyds uppfattning att den svenska
neutralitetspolitiken är överspelad har i dag hunnit
bekräftats av verkligheten.
Den nya verkligheten kräver nya tag:försvaret
organiseras om varvid kvalitet och teknologi ges högsta
prioritet,försvarets planeringsperioder kortas av och
planeringen görs flexiblare,vapenindustrin får nya
marknadsmässiga riktlinjer,vapenexportlagen ges nytt
innehåll så att industrin får möjlighet att hitta nya
marknader. Se vår motion Svensk försvarsindustris
överlevnad.
Ny Demokrati menar att sanktionerna mot Sydafrika
omedelbart bör hävas.
2. Flyktingpolitiken -- U-hjälpen -- gränsskyddet
I partiprogrammet påpekade vi: ''Det kan bli mycket
svårt att skilja på invandrarpolitik och U-hjälp eftersom
Sverige i dag ligger mitt i den dramatiska verkligheten.
Händelser på andra sidan Östersjön kommer i långt högre
grad än hittills att påverka vårt agerande. Hjälpinsatser på
den ena eller den andra sidan gränsen. U-hjälp eller
flyktingpolitik? Gränsen mellan begreppen kan suddas ut.''
Flyktingpolitiken beskrivs i särskild motion, vår motion
En ny invandringspolitik. Se även vår motion Biståndets
inriktning och omfattning.
Biståndsbehoven är omätliga och vi kommer inte att
behöva leta i fjärran länder för att finna dem. De finns
redan hos våra grannar på andra sidan Östersjön. U-hjälpen
behöver därför läggas om bl.a. innebärande högsta prioritet
för våra grannar. Vi behöver också bättre kontroll över att
hjälpen når fram till de rätta mottagarna d.v.s.
befolkningen. Pengarna måste satsas där de gör nytta. Sidas
verksamhet, prioritering och organisation måste
uppenbarligen ifrågasättas... o.s.v.
Förändringen av U-hjälpens inriktning måste ske
gradvis. Självklara inslag i den nya politiken är hårda villkor
på mottagarländerna vad gäller deras vapeninköp,
samhällsskick och tänkta utnyttjande av hjälpen.
Den fortsatta hjälpen till traditionella U-länder måste
bl.a. rikta sig mot ett av världens största och mest explosiva
problem, den snabba befolkningsökningen. Med nuvarande
takt fördubblas befolkningen i Afrika på 20 år (och i hela
världen på 40 år). Utan familjeplanering och
födelsekontroll blir U-hjälpen endast destruktiv.
Enligt regeringens budgetproposition blir
biståndsanslaget 1992/93 14,5 miljarder kronor plus ett
särskilt Baltikumanslag på 1 miljard. Ny Demokrati har
genom olika motioner visat att detta bistånd kan
effektiviseras, förbättras och samtidigt sänkas med totalt
2,5 miljarder, detta trots att biståndet till Baltikum utökats
med ytterligare 1 miljard.
I våra motioner har bidraget till diverse internationella
biståndsprogram och biståndsorganisationer skurits ned.
Ny Demokrati konstaterar att Sverige är bättre på att ge
meningsfull hjälp i Sveriges närområde än att förhandla om
hur hjälpen skall sippra ned till befolkningen i enpartistater
långt bort härifrån. FN är, med effektiva påtryckningsmedel
som Världsbanken, bättre skickade än vi att organisera U-
hjälp i fjärran land.
I separata motioner ifrågasätts inte bara Sidas
kompetens, existensberättigande i en oförändrad
biståndsvärld utan även Sidas delvis nyskapade
systerorganisationer BITS, IMPOD och Swedefund som
numera är förpackade under den kärnsvenska beteckningen
Swedecorp.
Ny Demokrati föreslår att dessa tungrodda
organisationer, ledda av genompolitiserade och
oprofessionella styrelser bör utsättas för kritisk granskning
i en utredning. Denna utredning bör icke vara
parlamentariskt sammansatt. Svensk byråkrati måste
bekämpas inte bara hemma utan i minst lika hög grad
utomlands. Ny Demokrati har därför motionerat om en ny
och slagkraftigare statlig närvaro i länder utanför Europa
och våra viktigaste handelspartners. Den svenska
diplomatin i övrigt har havererat efter kommunismens
sammanbrott. Den bör nu ställas om och få den nya
huvuduppgiften att sälja Sverige. Handelsdiplomati,
export, turism, bistånd, allt sammanfört under en hatt,
lämpligen en effektiv billig svensk ambassad. En sådan
ambassads bemanning måste då följdriktigt bestå av
svenska affärsmän med internationell erfarenhet med viss
juridisk, diplomatisk komplettering.
På den internationella scenen bör Sverige verka för att I-
länderna skall köpa U-ländernas produkter i stället för att
skydda sig mot dem med gränsskydd och förstöra U-
ländernas ekonomi genom att dumpa typiska U-
landsprodukter på världsmarknaden. Den s.k. nord-
syddialogen kommer att bli allt viktigare i takt med att
befolkningstrycket från syd ökar.
Alla människor mår bäst av att få hjälp till självhjälp.
Att komma i gång där de är. Att utveckla och förbättra sitt
eget land. Att skapa sin egen framtid. Att leva kvar i sin
egen kultur, i sitt invanda klimat.
Givetvis måste Sverige ha hög beredskap att bistå vid
katastrofer, var de än inträffar. Ny Demokrati har därför
föreslagit ett nytt och rationellt grepp i vår motion
Katastrofbrigad. En sådan brigad är samtidigt det bästa stöd
vi kan ge organisationer som Röda Korset, Rädda Barnen,
kyrkorna o.s.v.
3. Skall vi adoptera?
Om vi ser på hjälp till självhjälp i vår omedelbara närhet
och de praktiska svårigheter som finns att få igång näringsliv
och handel i exemplevis de baltiska staterna så framstår idén
att så att säga adoptera en eller flera stater som ytterst
intressant. Estlands ekonomi är med våra mått mycket
liten. Om vi adopterade Estland, garanterade deras handel
och valuta och tillsammans med dem byggde upp samhälle
och industri skulle vi båda kunna ha stor glädje av varandra.
Utvecklingen i Estland skulle ha goda möjligheter att gå
utomordentligt snabbt. Sysselsättningen i Sverige skulle få
en härlig injektion och hela svenska samhället en värdig
utmaning!
Denna idé har i en något modestare form beskrivits i vår
motion Valutagarantifond för Estland.
Även hjälpen till fjärran länder måste uppenbarligen
förändras. Den har milt uttryckt hittills icke varit
framgångsrik. För att få rationalitet, samlad kunskap och
effektiva kontakter skulle allt bistånd till ett mottagarland
kanaliseras eller helt övertas av ett givarland.
Givarländerna skall givetvis samråda sinsemellan liksom
hela konsortiet av givare och mottagare.
Det viktiga är att en rationellt utformad och välskött
hjälp (givetvis som hjälp till självhjälp) verkligen uppnås.
Många som personligen verkat inom U-hjälpen stöder detta
upplägg.
Om framgångarna blir stora för både givare och
mottagare kan verksamheten byggas ut med fler partners i
när och fjärran.
4. Sverige måste bli attraktivare
Vår utrikespolitik måste också inriktas på att göra vårt
land attraktivt för utländska turister och för utländska
företag.
Turismen är världens största industri och växer snabbt.
Genom allvarliga missgrepp har detta ej avspeglats i Sverige
men det går att ändra på. En aktiv och professionell
marknadsföring av vårt underbara land kan få turismen att
växa snabbt och därmed också skatteintäkter, BNP,
sysselsättning o.s.v.
En omdaning av Sverige -- framför allt det svenska
skattesystemet -- kan parallellt med EG-anslutningen göra
Sverige till ett mycket intressant land för etablering av
utländsk industri. Sådan etablering skall välkomnas.
Sverige skall aktivt marknadsföras som etableringsland i
Europa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny utrikespolitik för Sverige.
Stockholm den 22 januari 1992
Ian Wachtmeister (nyd)
Richard Ulfvengren (nyd)
Bengt Dalström (nyd)
Robert Jousma (nyd)
Harriet Colliander (nyd)
Lars Moquist (nyd)
Bo G Jenevall (nyd)
John Bouvin (nyd)
Christer Windén (nyd)