Sverige har satsat mer resurser än andra på att ta fram vederhäftigt underlag i nedrustningsförhandlingarna och har därmed kunnat lägga konstruktiva förslag som vunnit gehör i olika FN-sammanhang. Vilken sorts expertis har nu relevant kunskap för att kunna bidra till lösningen av dagens säkerhetsproblem?
Vid etniska konflikter inom länderna räcker inte de traditionella diplomatiska metoderna eller militär expertis för att nå framgång i medlingsarbetet. Språkkunniga personer med kompetens från lösning av sociala och personliga konflikter kunde på plats tala med de stridande parterna, visa förståelse för de personliga och historiska skäl som i själva verket ligger bakom striderna och söka komma fram till lösningar där alla parter vinner. Kontakt kunde tas med de grupper, ofta bestående av kvinnor, som försöker stoppa striderna. Folkrörelser och forskningsinstitut i Sverige spelar en roll för att finna de nya idéerna. De kan ta kontakter inom ett land som inte en regering kan göra. Här finns en parallell i biståndspolitiken.
Fredsrörelserna har bidragit till att skapa och rikta det intresse hos människor för fred och frihet som varit en av förutsättningarna för närmandet mellan öst och väst samt för frigörelsen i central- och östeuropeiska länder. Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, IKFF, t ex har i den Stora Fredsresan till alla världens statschefer hjälpt till att finna nya öppningar. IKFF företar fredsresor till Jugoslavien och har ett praktiskt samarbete med sina systerorganisationer t ex i Israel för att sammanföra judar och muslimer.
Freds- och konfliktforskningens betydelse ökar när det gäller att undersöka orsakerna till dagens strider inom länderna och finna lösningar på de mänskliga konflikter som också ligger bakom. Samhället behöver den fria forskning som bedrivs t ex vid TFF i Lund. Kyrkornas viktiga fredsarbete, manifesterat t ex i Life and Peace Institute i Uppsala, måste självfallet stödjas kraftfullt med statliga medel. Riksdagen har understrukit betydelsen av arbetet vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, vars resultat kostnadsfritt ställs till förfogande och bl a ingår i SIPRIs årsbok. Institutionen erhåller anslag från UD. För att säkerställa denna viktiga forskning måste en mer långsiktig lösning beslutas.
Det har länge rått en stor majoritet i riksdagen för att successivt nå målet minst en promille av försvarsanslaget till fredsrörelser och freds- och konfliktforskning. Även om en mekanisk knytning inte har något egenvärde ligger det häri ett erkännande av den stora betydelse detta arbete har för att trygga vår säkerhet.
Jag utgår från att regeringens översyn av inriktningen av samhällets stöd till information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m m kommer att leda till en klar markering av insatsernas betydelse.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.
Stockholm den 27 januari 1992 Karin Starrin (c)