Vi lever i en dramatisk tid i mänsklighetens historia.
Hotet mot miljön, förgiftningen av jord, vatten och luft,
kastar mörka skuggor över framtiden. Den massiva
upplagringen av nukleära och konventionella vapen hotar
vår överlevnad. Den s k skuldkrisen vidgar klyftan mellan
syd och nord. Vi konfronteras med ett utbrett våld i öppna
och dolda konflikter och grova kränkningar av
grundläggande mänskliga rättigheter.
Den demokratiska utvecklingen hotas i Afrika, Asien
och Latinamerika inte minst av militarismen. Väpnade
konflikter utbryter till följd av religiösa, politiska, sociala
eller nationella motsättningar. Den allra senaste tidens
utveckling i Europa inger farhågor inför framtiden.
Samtidigt kan vi iaktta ett växande ömsesidigt beroende
i världssamhället. Krisen i världen berör oss alla oavsett
nationsgränser, t.ex. u-ländernas skuldkris ställer också i-
länder inför svåra problem, inte minst den terrorism som
gror bland desperata, utarmade människor. Krisen visar
bl.a. på behovet av ett vidgat säkerhetsbegrepp. Detta
bekräftades redan vid FN-konferensen om nedrustning och
utveckling 1987.
Säkerhet har inte bara militära utan också ekonomiska,
sociala, humanitära, ekologiska och mänskliga
rättighetsaspekter. Förbättrad säkerhet kan å ena sidan
skapa villkor som gynnar nedrustning och å andra sidan
erbjuda den miljö och den tillförsikt som behövs för ett
framgångsrikt utvecklingsarbete.
Den globala krisen visar också på behovet av nya
strategier och strukturer för gemensam säkerhet, som kan
utgöra ett värn för alla folk och nationer, små och stora,
svaga och starka.
Peace Brigade International är en internationell
organisation, som sänder ut team som fungerar som skydd
och icke-våldsvakter för människor i kampen för mänskilga
rättigheter, vid repatriering av flyktingar, etc. Witness for
Peace i USA, nordamerikaner som arbetar som
fredsskapande styrkor till skydd för befolkningen i
Nicaragua.
Kväkarna (Vännernas samfund) har bedrivit
medlingsverksamhet i decennier. Freds- och
konfliktforskare, verksamma vid fredsinstitut och
universitet, har medverkat i fredsförhandlingar i
konfliktområden.
Mycket återstår dock att göra för att tillförsäkra jordens
folk ett skydd för liv och säkerhet, grundläggande fri- och
rättigheter och en fredlig samexistens. Det är därför
naturligt att förslag har väckts på många håll i världen att
organisera särskilda icke-militära fredsstyrkor, som ett
komplement till FN:s fredsbevarande styrkor.
Ett förslag till Global Fredstjänst (arbetsnamn) har
diskuterats på internationella konferenser och seminarier
och har bl.a. fått ett starkt stöd inom Kyrkornas Världsråd.
Människor, som går in i Global Fredstjänst skall få en
gedigen utbildning och träning i bl.a. icke-våld och
konfliktlösning för att kunnafrämja mänskliga
rättigheter och skydda miljönslå vakt om och utveckla
barns rättigheterlära ut metoder och strategier för aktivt
icke-våldbistå dem som hotas av kidnappning, tortyr
eller mordbistå flyktingar, t.ex.då de återvänder hem
övervaka demokratiska processer, däribland valmedla i
konfliktsituationerövervaka situationer där ett lands
oberoende hotasmedverka i ett lands
civilmotståndsbaserade försvardokumentera och
rapportera sin tjänstgöring.
I Sverige ser allt fler Fredstjänsten som ett möjligt
komplement till militärtjänsten.
På sikt planeras en ettårig utbildning. De som genomgått
den kommer inte bara att vara väl förberedda för viss
tjänstgöring en kortare period. De kommer också att ha fått
beredskap för att hantera konflikter i vardagen -- i familjen,
i skolan, på arbetsplatsen, etc.
Global Fredstjänst behöver konkretiseras och prövas.
Den kräver en internationell läroplan, en noggrann
uppläggning av längre och kortare utbildning, träning och
praktik. Den kräver nationell och internationell
samordning, organisation och strategi.
En fredlig och rättfärdig världsordning kan inte
förverkligas utan ett starkare och effektivt och självständigt
FN. FN-stadgan ger utrymme för att skapa system för
gemensam säkerhet med fredliga medel, t.ex. kapitel VI om
fredlig lösning av tvister och kapitel VII om inskridande i
händelse av hot och angrepp.
Det är därför naturligt att Global Fredstjänst på sikt
ställs under FN:s beskydd. Robert Muller, f.d. bitr.
generalsekreterare i FN, har exempelvis skrivit ett förslag
till en Världsfredstjänst (World Peace Service) med
inriktning och uppgifter som Global Fredstjänst, med icke-
våldsprincipen som grund, under FN:s beskydd. Han
uttrycker en förhoppning om att en eller flera regeringar
skall lägga fram förslag i FN:s generalförsamling, som
anmodar generalsekreteraren att lägga fram en detaljerad
plan för en sådan fredstjänst.
Ett internationellt samarbete kring utveckling och
samordning av en Global Fredstjänst ligger därför i alla
länders intresse.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige bör verka för en FN-
studie om möjligheterna att utveckla en global fredstjänst
baserad på principen om icke-våld.
Stockholm den 24 januari 1992
Gudrun Schyman (v)
Berith Eriksson (v)
Bengt Hurtig (v)
Jan Jennehag (v)
Bertil Måbrink (v)