Det har i vårt land rått en bred samstämmighet om
säkerhetspolitikens mål och inriktning. Denna
samstämmighet har vuxit fram i en öppen och bred debatt
mellan olika åsiktsriktningar och intressen. Därigenom har
säkerhetspolitiken fått en vidsträckt förankring. En
avgörande faktor är den medverkan i detta arbete som
under lång tid utförts i det s.k. Folkrörelsesverige.
Mellan och inom de organisationer som ryms i detta
begrepp bryts uppfattningar och stämningar mot varandra.
Organisationerna utsätter också statsmakternas och
myndigheternas beslut och verksamhet för en ständig,
kritisk granskning. Det ligger ett stort värde i denna folkliga
granskning av svenskt uppträdande i säkerhetspolitiska
frågor, ja är en central punkt i vårt vaktslående om
demokratiska fri- och rättigheter.
Från anslaget F3. Information, studier och forskning om
freds- och nedrustningssträvanden m.m. har
utrikesdepartementet beviljat dels grundbidrag till enskilda
svenska organisationer som bedriver informations- och
opinionsbildande verksamhet inom området mellanfolkligt
samarbete, nedrustningssträvanden och andra
utrikespolitiska frågor, dels projektbidrag för
informationsverksamhet, studier och forskning om freds-
och nedrustningssträvanden.
Med anledning av en trepartimotion (s, fp, c) beslöt
riksdagen 1986/87 att under perioden fram till 1990 i etapper
räkna upp anslaget till 25 milj.kr.
Utrikesutskottet och riksdagen har senare
uttalat ''att anslaget F3 på sikt bör öka till att motsvara en
promille av försvarsanslaget''.
För budgetåret 1990/91 gjordes en uppräkning till 26 milj.kr.
Anslaget frystes av statsfinansiella skäl på denna
nivå för innevarande budgetår, men utrikesutskottet
bekräftade sin principiella syn på det s.k. promillemålet.
I årets budgetproposition föreslår utrikesministern att
anslaget skall minskas med 2 milj.kr.
med anledning av regeringens beslut att minska
de statliga utgifterna. Detta innebär en minskning av
fredsrörelsens anslag med 8%. Som jämförelse kan nämnas
att trossamfunden får en uppräkning med 3%,
ungdomsorganisationerna med 4%,
handikapporganisationerna med 29%,
nykterhetsorganisationerna med 5% och
kvinnoorganisationerna med 4%. I Folkrörelsesverige är
det alltså bara fredsrörelsen som drabbas av regeringens
spariver.
Vi godtar därför inte nedskärningen utan håller fast vid
att anslaget bör vara 26 milj.kr. Vi anser vidare att
riksdagen bör uttala dels att de organisationer som erhåller
grundbidrag bör få dessa uppräknade med 10% med
motsvarande minskning av projektbidragen, dels att
inriktningen om en promille av försvarsanslaget till F3 ligger
fast. Regeringen bör liksom tidigare lämna en redogörelse
till riksdagen hur grundbidragen fördelats. Den av oss
föreslagna höjningen till 26 milj.kr. torde kunna finansieras
genom en motsvarande minskning inom anslaget A.
Utrikesdepartementet m.m. eller inom ramen för anslaget
F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Regeringen bör återkomma till frågan i
kompletteringspropositionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en höjning av anslaget F3 till 26
milj.kr. för budgetåret 1992/93 samt hur denna höjning
kan finansieras,
2. att riksdagen beslutar att en redogörelse om hur
grundbidragen fördelas också i fortsättningen skall lämnas
till riksdagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppräkning av organisationernas
grundbidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att uttala inriktningen av att F3-
anslaget bör vara en promille av försvarsanslaget.
Stockholm den 27 januari 1992
Pierre Schori (s)
Mats Hellström (s)
Maj Britt Theorin (s)
Nils T Svensson (s)
Viola Furubjelke (s)
Kristina Svensson (s)
Berndt Ekholm (s)
Bengt Silfverstrand (s)
Ulla-Britt Åbark (s)
Hans Göran Franck (s)
Lena Boström (s)
Sonia Karlsson (s)
Stig Alemyr (s)
Lena Hjelm-Wallén (s)