Världen över ökar de nationella och de etniska motsättningarna. Europa har under de senaste åren sett hur gamla konflikter åter aktualiseras: i de forna Sovjetunionen och Jugoslavien. Även i andra delar av Europa finns gamla olösta motsättningar med terrordåd som främsta metod: Nordirland och Baskien. Dessa mönster ses också i andra delar av världen: Somalia håller helt på att splittras i klanfejder. Indien har flera svåra nationalitetskonflikter. Det gör det allt mer angeläget med en forskning som följer utvecklingen och inriktar sig på lösning av dessa konflikter. Sådana konflikter kan ibland bara lösas genom nya statsbildningar men också andra former måsta vara möjliga, t.ex. inom ramen för regionalt mellanstatligt samarbete.
Det är av ökande vikt att dessa frågor ges mer utrymme, inte minst inom svenska universitet och högskolor. Vid Uppsala universitet har institutionen för freds- och konfliktforskning en värdefull och erkänd databank över pågående konflikter. Databasen täcker väpnade konflikter av alla slag där stater är inblandade. Av detta framgår att de nationella konflikterna är en ökande och allt större del av världens konflikter.
Projektet har särskilt uppmärksammat lösning av etniska motsättningar. Dess data har kommit till användning bl.a. som ett kapitel i SIPRIS:s internationellt uppmärksammade årsbok. Institutionens egen skrift är ofta återgiven i svensk press och världpress. Resultaten har också använts av t.ex. förre amerikanske presidenten Carter i hans pågående arbete för lösning av konflikter. De används också inom forskning och undervisning. I några fall har det också hänt att institutionens forskare blivit direkt inblandade i konfliktlösningsprocesser bl.a. i Papua Nya Guinea, Kambodia, Centralamerika och ett nära samarbete finns med FN-sekretariatet.
Institutionens arbete har på senare år uteslutande bedrivits med hjälp av anslag från utrikesdepartementet. Arbetet under det pågående budgetåret har varit möjligt med hjälp av medel som utlovats av utrikesdepartementet i enlighet med utskottets beslut 1991 (1990/91:UU18, sid. 21). Dessa medel förbrukas under våren 1992. Det är därför viktigt att en mer varaktig lösning åstadkoms för att säkra denna forskning.
Institutionen uppskattar att ett årligt anslag om 850.000 kr. skulle göra det möjligt att fortsätta en verksamhet av internationellt hög klass. Detta skulle t.ex. kunna ske inom ramen för anslaget för utredningar eller andra forskningsinriktade anslag under utrikesdepartementets huvudtitel.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag om konfliktforskning i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 27 januari 1992 Håkan Holmberg (fp)