Betydelsen av att sätta tillbaka Sverige på kartan -- just
nu framför allt som en del av Europa -- håller alla med om.
Medel för detta finns också i årets budgetproposition. Det
talas om att aktivt informera om Sverige för att öka
kunskaperna och därmed förståelsen och intresset för vårt
land. Den internationella nyhetsförmedlingen
uppmärksammar oftast enstaka händelser och behöver
därför kompletteras. Sverigeinformationens betydelse för
våra ekonomiska och kulturella förbindelser framhålls
också.
Information om Sverige har tyvärr varit ett lågprioriterat
område under många år och inte heller betraktats som en
investering med effekt på sikt utan som en kostnad.
Informationsverksamhet inom företag och
organisationer är ett ledningsinstrument som bedrivs med
professionella medarbetare. I takt med kunskapssamhällets
utveckling ökar informationens betydelse och förstärker
konkurrensen om uppmärksamheten ytterligare. Andra
länder har ökat sina resurser men Sverige har rustat ned.
Resultatet har blivit kortsiktiga satsningar som av
resursbrist inte kunnat följas upp.
Därför är det positivt med löften om ökade anslag för att
förstärka Sverigeinformationen. Dessa medel föreslås gå till
Svenska Institutet. Statsrådet framhåller att en avveckling
av statens engagemang i Turistrådet kan komma att
medföra en förändring av Svenska Institutets uppgifter.
Syftet med detta skulle vara att de statliga insatserna
används för att ge en integrerad bild av Sverige som
omfattar såväl kulturella, samhällspolitiska och
ekonomiska som turistaspekter.
Men redan år 1945 när Svenska Institutet bildades som
ideell förening i samarbete mellan näringsliv och stat var
syftet denna integrerade information. 1970 beslöt staten att
helt ta över verksamheten. Turistråd och Exportråd fick då
uppgiften att i samverkan med Svenska Institutet
åstadkomma den samlade presentationen av Sverige.
Samverkan har inte fungerat vilket ett flertal
utredningar konstaterat under åren. Det har till och med
anvisats särskilda medel för samverkan. Inte heller dessa
har använts till avsett ändamål.
Skälen till att samarbetet inte fungerat har inte ingående
analyserats. Ett skäl som anförs är att Svenska Institutet
arbetar så kallat efterfrågestyrt d.v.s. ger svar på spontana
frågor från de svenska utlandsmyndigheterna. Vad man
efterlyser är en initierad och målgruppsrelaterad
handelsfrämjande information. En annan synpunkt är den
att Svenska Institutets information sägs vara objektiv och
auktoriserad medan andras är marknadsorienterad eller
kommersiell.
Institutet har under årens lopp alltmer utvecklat sin
kompetens inom områden som kulturutbyte, stipendier och
svenskundervisning där det rönt stor uppskattning för sitt
kvalificerade arbete. Detsamma gäller produktionen av
informationsmaterial.
Resurser och intresse för strategiska
informationsaktiviteter har däremot inte byggts upp. För att
insatser skall ge effekt krävs att informationen sätts in i ett
större sammanhang och utvecklas i samarbete med berörda
intressenter i Sverige och utomlands.
Inför de ökade krav som ställs inför 2000-talet behöver
Sverige en slagkraftigare Sverigeinformation utomlands än
den vi tidigare klarat oss med. Därför krävs målinriktad
information inom alla områden; kultur, forskning,
miljövård, turism, handel och industri. Här måste vi själva
ta ansvar för vilken information som respektive land och
målgrupp behöver.
Sverige är ett land med begränsade resurser och behöver
därför vara särskilt tydligt och använda resurserna på ett så
kreativt och effektivt sätt som möjligt. Professionella
insatser, nya stategier och arbetsformer behövs för att nå
fram och få genomslagskraft.
Man kan inte räkna med ett större engagemang från
företagens sida -- än så länge -- för att informera om Sverige.
De ser som sin främsta uppgift att informera om den egna
verksamheten. Många i Sverige tror att svenska företag och
deras produkter säljer Sverige utomlands. Så är inte fallet.
Snarare är det så att de flesta företag är internationella eller
nationella i respektive land t.ex. tyska i Tyskland. På sikt
måste det bli ett mål att bygga upp samverkan mellan
företag och staten för att presentera Sverige utomlands.
Svenska Institutet behöver därför få en ny instruktion
för att kunna leva upp till de nya kraven. I dag har styrelsen
en sammansättning som innebär att t.ex. bara en av elva
ledamöter kommer från näringslivet.
Informationen om Sverige utomlands ges dock främst av
enskilda svenskar. Kunskaperna om Sverige måste finnas
för att kunna ge en god och rättvis bild av vårt land. Här har
den tidigare skolundervisningen släpat efter och många har
inte fått dessa grundläggande kunskaper. En av
förutsättningarna för ett internationellt utbyte är att känna
sig själv och sin egen identitet. Därför måste informationen
om Sverige i Sverige också förstärkas och uppmuntras.
Detta bör bland annat uppmärksammas i den pågående
översynen av skolans läroplaner.
En annan grupp som inte får tillräckliga kunskaper om
Sverige är de nya svenskarna, varmed avses våra
invandrare. Att informera om Sverige för gamla och nya
svenskar kan tyckas vara en onödig uppgift, men de senaste
årens invandrarfientlighet bottnar ofta i rädsla som har sin
grund i svag identitet och bristande kunskaper hos båda
grupper. Kommunerna måste i sin planering för mottagande
och utbildning av de nya svenskarna beakta dessa
synpunkter.
När världen öppnas och integreras ökar behovet av att
veta vilka vi är och att vi har en egen identitet som skiljer
oss från andra. Vi måste med eftertryck sätta tillbaka
Sverige på kartan. Det är nödvändigt att vi blir uppfattade
som en kulturnation och inte som en avkrok vid Polcirkeln
som ägnar sig åt föråldrade sociala experiment. Vi måste
kunna vara öppet stolta över vilka vi är och vad vi uträttar.
Ju mer vi skall möta och arbeta med människor från
andra länder desto bättre perspektiv behöver vi ha på oss
själva. Man måste till exempel behärska det svenska språket
innan man kan lära sig ett nytt. För att kunna förstå en
främmande kultur måste man först förstå den egna, hur den
skiljer sig från andra och varför.
Våra företag behöver en skarpare svensk identitet i en
hårdnande internationell konkurrens om marknader och
marknadsandelar. Innan vi kan stärka vår identitet som
industrination måste vi först förstå hur andra ser på oss. Det
har vi hittills vetat alldeles för lite om. Vi behöver också lära
känna oss själva bättre för att rätt kunna ta hand om de
miljontals besökarna som varje år kommer till Sverige.
Turismen är världens snabbast växande näringsgren och vi
måste börja anstränga oss för att få del av den tillväxten.
Mot bakgrund av detta vill jag föreslå att en grundlig
genomlysning snarast sker av Svenska Institutets syfte,
organisation och arbetssätt. Detta är nödvändigt för att
åstadkomma en slagkraftig och effektiv Sverigeinformation
i Sverige och utomlands.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förstärka kunskaper om
Sverige och svenska förhållanden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas ansvar att ge de
nya svenskarna en allsidig introduktion till deras nya
hemland,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en genomlysning av
Svenska Institutet.
Stockholm den 25 januari 1992
Birgitta Wistrand (m)
1 Yrkande 2 hänvisat till SfU