Det är dags att överge den gängse utvecklingsmodellen.
Allting är inte materiell tillväxt. Den internationella tillväxt
som sker måste fördelas så att den i första hand kommer de
fattiga länderna tillgodo. Detta synsätt innebär en
attitydförändring och en förändrad världsbild. Nödvändiga
förändringar.
Barnen och kvinnorna och ny säkerhet
Vid sidan av den förändrade utvecklingssynen måste vi i
allt större utsträckning än hittills se på framför allt barnens
och kvinnornas speciella villkor och situation när det gäller
miljön och utvecklingen.
Dagens miljö- och utvecklingsfrågor kräver att vi ändrar
uppfattning om begreppet säkerhet. Det är idag allt mindre
en fråga som enbart kan diskuteras i militära termer. Det
blir allt mer fråga om tillgång till naturresurser och en miljö
fri från luftföroreningar och miljögifter.
I det framtida miljö- och utvecklingsarbetet kommer
kunskapsuppbygnad, utbildning och och utvecklandet av
god teknik stå i centrum.
Världen behöver en miljörättighetsförklaring -- en
''miljöcharter'' som klarar ut att tillgång till frisk luft att
andas, rent vatten att dricka och en tillvaro utan hälsofarliga
gifter är just en mänsklig rättighet.
Den rika världens ansvar
De allvarligaste hoten mot miljön är alla mycket starkt
kopplade till användningen av energi och material i den rika
världen. Den rika världen ligger på det sättet inte bara
bakom luftföroreningarna utan också de stora mängderna
miljöfarligt avfall och de kemikalier som ''laddar upp'' i
naturen. Vårt sätt att hantera miljöfrågorna har hittills varit
att låta ekonomierna utvecklas fritt. Miljöeffekterna har
åtgärdats i efterhand. I ljuset av de globala hot vi står inför
kan vi se att detta inte är någon bra väg.
Vi måste skapa ett nytt internationellt ekonomiskt
system där utsugningen av de fattiga länderna och en
kontinuerlig massiv överföring av kapital från dessa
länder -- från syd till nord -- inte fortsätter. De rika länderna
måste i tid förstå att de måste ta ett ökat ekonomiskt ansvar
så att den fattiga världen kan ges möjlighet till en positiv
utveckling samtidigt som de kan värna sin miljö.
I dessa frågor är det angeläget att den rika världen
lyssnar på människorna i den fattiga delen av världen och
inte minst på vad de där framväxande folkrörelserna har att
säga.
Ekonomi och miljö
Ytterst är det också fråga om att visa att ekonomi och
miljö hänger ihop. En frisk natur är detsamma som en frisk
ekonomi. Om vi inte går den vägen, det vill säga accepterar
marknadsekonomin som bas men går in och styr den i
miljövänlig riktning, hamnar vi om 15--20 år kanske i en
situation där belastningen och problemen globalt sett blir så
allvarliga att hårda restriktioner då är det enda möjliga.
Till de sakfrågor som intimt hänger samman med
begreppet miljö och utveckling hör befolkningsfrågan. Det
är i de fattiga länderna som det finns många människor, men
det är i de rika länderna som man per individ tär mest på
jordens resurser. Som en speciell del av befolkningsfrågan
kan man se den över hela världen kraftiga urbaniserigen,
med alla de påfrestningar den innebär för miljön och för de
enskilda människorna.
Befolkningsfrågan har alltså två sidor. Det gäller dels att
minska förbrukningen per individ i den rika världen, dels
samtidigt se till att den familjeplanering som efterfrågas i
den fattiga världen också kan tillgodoses.
Miljöskuld
Har man lånat något så ska man naturligtvis lämna
tillbaka det i ursprungligt skick. Det gäller även oss och
jorden. Vi har en miljöskuld. Till de fattiga länderna och
till kommande generationer. Den går att beräkna på vissa
områden, men är svårare att bedöma på andra. Det går bra
att beräkna kostnaden för att återställa en soptipp. Men hur
gör man med skadorna på ozonskiktet? Hur gör man med
klimatförändringarna?
Det är inte längre rätt att tala om att ge de fattiga
länderna miljöbistånd. Vi måste nu inrikta oss på att betala
vår miljöskuld. Att med den rika världens resurser reparera
de skador som går att åtgärda och att se till att inte öka vår
skuldbörda.
Överstatlighet
I takt med att miljöfrågorna blir alltmer internationella
ökar också kravet på att det ska finnas ''kompetenta'' fora
där frågorna kan diskuteras och hanteras. Då kan den
nödvändiga överstatligheten bli verklighet. Och en sådan
överstatlighet behövs, t ex när det gäller att sätta kraft
bakom konventioner om klimatförändringar eller biologisk
mångfald.
FN:s roll i detta sammanhang är uppenbar. Det är nu
viktigt att den rollen stärks. Det gäller FN i stort och det
gäller FN:s miljöorgan UNEP (United Nations
Environment Programme). I detta sammanhang kan
inrättandet av en global miljöfond komma att spela en
viktig roll.
Nytt klimat
Kan en konvention rädda klimatet? Kanske inte, men en
klimatkonvention är nödvändig om vi ska kunna få hejd på
utvecklingen och åtminstone börja ändra utvecklingen. Det
blir ett arbete på sikt. De redan gjorda utsläppen kommer
att ge förändringar. Ändå brådskar det alltså.
Samtidigt är det viktigt att understryka att kärnkraften
inte är lösningen på klimatfrågan. Såväl de fossila bränslena
som kärnenergin rymmer problem och risker av stora
dimensioner. Vi ska inte ersätta det ena problemet med det
andra. Lösningen ligger istället till stor del i en effektivare
energianvändning och en satsning på förnyelsebara,
miljövänliga energikällor. På trafikområdet är en satsning
på kollektiva transportmedel, spårbunden trafik och nya
bränslen viktiga ingredienser i det nödvändiga
förändringsarbetet. Särskilt i den industrialiserade delen av
världen. Bilens negativa miljöpåverkan måste hejdas.
I arbetet med att hejda klimatförändringarna är det
viktigt att koncentrera sig på de länder som idag svarar för
de största utsläppen och gör störst skada på klimatet.
Försiktighetsprincipen och industriländernas
ansvarstagande måste utgöra hörnstenar.
För att uppnå de globala målen och begränsa
klimatpåverkan bör man utgå från ett internationellt rättvist
synsätt. Det gäller framför allt relationen mellan de rika och
de fattiga länderna men också inom den industrialiserade
världen. Kraven måste vara sådana att åtgärderna kan
vidtas både på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt. Man
bör bl a ta hänsyn till nuvarande utsläpp per invånare och
till vilka åtgärder som vidtagits tidigare för att minska
utsläppen. I botten för vårt långsiktiga agerande måste ligga
accepterandet av ''per capita-principen'' som ger alla
människor på jorden ''rätt'' till i princip lika stora utsläpp.
Uttunningen av ozonskiktet är ett problem som redan är
akut och minst lika hotande som den annalkande
klimatförändringen.
Nytt liv
Antalet arter på jorden är mycket stort och likaså den
genetiska variationen inom arterna. Den genetiska
variationen, mångfalden är nödvändig. Av ekologiska skäl,
men också för människans möjligheter att bedriva
jordbruk, skaffa fram läkemedel etc.
Idag hotas den biologiska mångfalden genom
människans verksamhet. Arter utrotas i en takt som aldrig
förr. Flera länder i tredje världen har samtidigt insett att
genetiskt material är en tillgång, kanske rentav ett politiskt
vapen mot starka ekonomiska intressen i den rika världen.
Samtidigt med detta ökar intresset från i första hand
stora växtförädlings- och kemiföretag att få patent på
levande organismer och annat material som tagits fram med
hjälp av modern bioteknik, särskilt genteknik. En sådan
patentering kan bli till problem, inte minst för tredje
världen.
Världens genresurser är basen inte bara för biotekniken
utan för hela mänsklighetens försörjning med livsmedel,
läkemedel, fibrer och många andra nödvändigheter.
Tillgången till dessa resurser och avkastningen av deras
användning måste hanteras rättvist.
Introduktioner av genmodifierade organismer i naturen
kan ha svårförutsägbara ekologiska, sociala och
ekonomiska konsekvenser. Dessa konsekvenser måste
tydligt undersökas och redovisas innan introduktioner
genomförs.
Kvinnorna utgör en stor del av bönderna i tredje
världens länder. Biotekniken inom jordbruk och
livsmedelsproduktion kan komma att förstärka de för
kvinnor negativa effekter som den ''gröna revolutionen'' har
påbörjat.
Krig och miljö
Den militära påverkan på miljön är en särskilt viktig
miljöfråga. Ingen annan samhällssektor har en sådan
negativ inverkan på naturresurser och miljö som den
militära. Det gäller såväl i fred som i krig. Knappa
naturresurser förbrukas och natur ''kemikaliseras'' eller
bombas bort. Kriget i Persiska viken är ett tydligt exempel
på att krig inte ''bara'' lemlästar och dödar människor
psykiskt och fysiskt utan också är förödande för den
känsliga miljön.
Hållbar utveckling
På lite längre sikt finns det inga valmöjligheter. Vi måste
anträda de konkreta stegen på en väg till en nationellt och
internationellt hållbar utveckling. Steg som måste tas med
kunskap och ett uthålligt engagemang.
UNCED
FNs konferens om miljö och utveckling (UNCED) i
Brasilien i juni i år förväntas resultera i en internationell
aktionsplan, Agenda 21, en principdeklaration (preliminärt
kallad Earth Charter) samt konventioner om biologisk
mångfald respektive klimatförändringar. Från svensk sida
ägnas konferensen stor uppmärksamhet såväl från
regeringen som från de svenska folkrörelserna. Det är
väsentligt att vi tar resultaten från UNCED på största allvar
genom att förverkliga överenskomna principer och avtal,
såväl på nationell som regional och lokal nivå.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljö och utveckling.