Propositionen
Principerna för Sveriges bistånd har endast fått en kosmetisk förändring i regeringens proposition. Ny demokratis olika förslag till förändring av biståndspolitiken är väl kända varför vi här vill föreslå ett helt nytt tänkande hur man kan få en bättre och mer kontrollerad biståndseffekt.
Ny demokratis syn på biståndspolitiken
Biståndsbehoven är omättliga, men regeringens biståndspolitik är felaktig och stelbent. Vi behöver bättre kunna kontrollera, att hjälpen når fram till de rätta mottagarna -- det vill säga befolkningen. SIDA:s verksamhet, prioriteringar och organisation måste ifrågasättas. I dag går en stor del av Sveriges bilaterala stöd till enpartistater. Prioritera humanitära insatser och katastrofhjälp. Vi skall hjälpa människor och inte regeringar, varför en större del av biståndet bör kanaliseras genom de etablerade hjälporganisationerna. Då vet man med större säkerhet att hjälpen verkligen når de hjälpbehövande.
Varför vägrar regeringen att använda biståndsmedel för att hjälpa våra grannar, när katastrofen står för dörren? Om vi inte omgående ger en kraftfull hjälp till våra grannar i öster kan vi få se en folkvandring av en omfattning, som saknar motstycke i historien.
Enligt vår uppfattning kommer miljösatsningar att bli en viktig del av vår internationella stödverksamhet. Här finns en möjlighet att satsa våra pengar på ett förnuftigt sätt.
Förslag till en ny biståndspolitik
Enighet verkar råda om att den bästa hjälpen till självhjälp skulle vara att köpa u-ländernas varor på deras villkor. Låt oss då köpa deras varor för en del av biståndsmedlen och skänka dem till andra behövande u- länder, som behöver just den varan. Då löser vi många problem. Länderna får växa i sin egen takt, producera varor som de har den bästa förutsättningen för och på en teknologisk nivå, som andra utvecklingsländer kan använda, kort sagt utvecklas på samma sätt som i-länderna har gjort. Det ger samtidigt östländerna en chans att få avsättning för sina i västvärldens ögon föråldrade produkter, som i många fall skulle fungera mycket bra i utvecklingsländerna. Om man samtidigt betalar u- ländernas råvaror med ett bättre pris, skulle utvecklingstakten i i-länderna visserligen dämpas något men skillnaden mellan u- och i-länder skulle på detta sätt sakta men säkert kunna utjämnas -- en i dag kanske utopisk tanke -- men har vi något val? Låt Sverige i praktiskt arbete prova denna något provocerande doktrin, den innehåller faktiskt allt, u-hjälp, östhjälp och på sikt även i-hjälp.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa en helt ny princip för användning av en del av Sveriges biståndsmedel.
Stockholm den 24 januari 1992 Ian Wachtmeister (nyd) Harriet Colliander (nyd) Bo G Jenevall (nyd) Peter Kling (nyd)