Fattiga länder i den tredje världen har omätliga för att
inte säga omättliga behov. Människorna i dessa länder har
inte bara behov av mat och mediciner för sin överlevnad
utan också av kunskaper för att utvecklas och för att få ett
drägligare liv.
Svenskt utvecklingsbistånd har haft både positiva och
negativa effekter för människorna i mottagarländerna.
Bistånd som skulle främja utveckling och demokratisering
har ibland haft motsatt effekt. Biståndet har inte så sällan
främjat korruption och stärkt diktatorers möjligheter att
sitta kvar vid makten. Många av mottagarländerna lägger
också en orimligt stor andel av sin budget på militära
utgifter. Kostnaderna för vapeninköp är ofta enorma.
Sverige avsätter flera miljarder i bistånd till länder vars
regeringar prioriterar militära utgifter. År 1988 uppgick
Sveriges bistånd till de dåvarande 17 programländerna till
3 890 miljoner kr. Samma länders import av krigsmateriel
uppges vara 13 gånger större eller 51 913 miljoner kr!
I följande sammanställning redovisas (i miljoner kr och
i 1988 års prisnivå) det svenska biståndet (1987/88) och
OECD-ländernas bistånd till programländerna samt dessa
länders import av krigsmateriel och totala militära utgifter
för år 1988. Sammanställningen har gjorts av riksdagens
utredningstjänst och baseras på SIDA:s skrift ''Bistånd i
siffror och diagram 1988/89'', World Military Expenditures
and Arms Transfers 1988 samt SIPRI Yearbook 1991.
n
Svenskt
OECD:s
Import av
Militära
Programland
bistånd
bistånd
krigsmtrl
utgifter
Den utveckling vi sett sedan början av 1970-talet visar att
flertalet av världens fattiga länder bara blivit fattigare och
fattigare. Forskare visar att av världens absolut fattigaste
människor beräknas cirka 30 procent bo i Afrika söder om
Sahara vid sekelskiftet. Motsvarande siffra år 1985 var
endast 16 procent. Utvecklingen är skrämmande och måste
brytas. Uttalanden från FN anger att Afrikas befolkning
kan komma att fördubblas inom 20 år -- om vi inte gör
någonting åt det. Alltså måste vi göra någonting åt det och
vi måste börja nu. Ett kraftfullt globalt program med
konkreta åtgärder mot befolkningsökningen måste få
högsta prioritet.
Halvera utvecklingsbiståndet
Vi bör visa tredje världens länder att vi som givarland
reagerar på den omfattande korruption och de orimligt
höga militära utgifter som finns i många mottagarländer. Ett
sätt att visa detta är att besluta om halvering av den del av
utvecklingsbiståndet till programländerna som går genom
SIDA. Regeringen hemställer om anslag för
utvecklingssamarbete genom SIDA till programländerna,
till regionala insatser i Afrika och till visst
utvecklingssamarbete med Central- och Sydamerika för
budgetåret 1992/93 på 4 075 000 000 kr. Detta anslag bör
jämväl avse budgetåret 1993/94 innebärande att ett års
bistånd sprids över två år. Under dessa båda budgetår
skapas också rådrum för att diskutera inriktningen av
fortsatt svenskt bistånd. Frågor avseende födelsekontroll,
monetära system, frihandel m m måste bli föremål för
debatt och analys. Samordningsvinster bör också kunna ske
om vi inleder ett fördjupat samarbete med andra länder i
biståndsgivningen.
Då och då har sanktioner företagits av
världsbanksgruppen när utvecklingen i ett mottagarland
inte gått i önskad riktning. Det är därför rimligt att även ett
enskilt givarland -- som Sverige -- tillgriper sanktioner för
att få mottagarländer att inse att vi inte accepterar
förhållanden som omfattande korruption och höga militära
utgifter. Ett beslut av Sverige att fördela 4 miljarder i
bistånd över två år kan kanske leda till ett trendbrott och
åstadkomma ett utvecklingsbistånd som gör skäl för namnet
och som verkligen leder till utveckling. Programländer med
förhållandevis låga militära utgifter och låg korruption
kan -- om man så finner lämpligt -- kompenseras för det
halverade programbiståndet genom omfördelning av andra
medel avsatta för internationellt utvecklingssamarbete.
Andra nedskärningar av biståndsanslagen
C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram
Under detta anslag redovisas det svenska multilaterala
biståndet. Sverige är en av de största bidragsgivarna till i
stort sett alla internationella organisationer. Detta är ett
märkligt förhållande. De nordiska länderna bidrar med ca
13 % av det totala multilaterala biståndet. Sverige -- som
föreslås lämna 725 miljoner kr i bidrag till FN:s
utvecklingsprogram (UNDP) -- är UNDP:s näst största
bidragsgivare. Vi är världens största bidragsgivare till FN:s
kapitalutvecklingsfond (UNCDF). Sverige har ju inte
outtömliga resurser -- eller har vi det? Vi föreslår att
anslaget reduceras med 20 % till 2 850 000 000 kr.
C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA
Som framgår av denna motion föreslår vi -- p g a
korruption och höga militära utgifter i mottagarländerna --
att anslaget reduceras med 2 000 000 000 kr till 5 517 000 000
kr.
C 3 Andra biståndsprogram
Till detta anslag hänförs u-landsforskningen genom
SAREC. Fattiga länder skulle säkert uppskatta en
omprioritering: mera hjälp, mindre forskning. Vi föreslår
en minskning av anslaget till SAREC med 100 miljoner kr,
från 425 miljoner kr till 325 miljoner kr. Till anslaget C 3
hör också stöd till skuldlättnadsåtgärder för fattiga länder.
Sådant stöd innebär att Sverige ger bort miljoner -- närmare
bestämt 700 -- till fattiga länder, som sedan sänder våra
pengar vidare till ett långivande i-land. Varför vi ska ikläda
oss borgensansvar för andra i-länder är svårt att förstå. Vi
föreslår en minskning av anslaget till ekonomiska
reformprogram och skuldlättnadsåtgärder med 500
miljoner kr. Vi föreslår att anslaget fastställs till 1 514 500
000 kr innebärande en sammanlagd besparing på 600
miljoner kr.
C 4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
SIDA har blivit föremål för en mycket kritisk granskning
av riksdagens revisorer. På många punkter ifrågasätts
SIDA:s verksamhet. Av budgetpropositionen framgår bl a
att SIDA äskar medel för upprustning av
biståndskontorstjänstemännens bostäder. Detta är bara en
detalj i anslagsframställningen men pekar på de extra
kostnader som uppstår när vi i ett och samma land förutom
ambassader och ambassadpersonal skall hålla oss med
SIDA-biståndskontor och SIDA-personal. Vi föreslår att
anslaget reduceras med 30 % till 205 000 000 kr.
C 5 Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-
centrum)
Regeringen föreslår en reducering av anslaget med 30
000 000 kr. Vi delar regeringens uppfattning och föreslår
ingen ändring av anslaget, som uppgår till 23 014 000 kr.
C 6 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)
Vi anser att hela verksamheten inom SAREC ska
omprövas. Som en detalj i verksamheten konstateras att
man byggt upp ett eget regionkontor i Harare.
Verksamheten bör självfallet samordnas med den svenska
ambassaden. Märkligt att vi anser oss ha råd med ett särskilt
forskningskontor i en huvudstad med svensk ambassad. För
budgetåret 1992/93 föreslår vi att anslaget reduceras med 30
% till 17 800 000 kr.
C 7 Nordiska Afrikainstitutet
I särskild motion föreslås nedläggning av institutet. Vi
föreslår att riksdagen inte anvisar några medel och att
budgeten således förstärks med 6 013 000 kr.
C 8 Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete (BITS)
Vi föreslår ingen ändring av anslaget (18 745 000 kr).
C 9 Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö
(Sandö U-centrum)
Vi föreslår ingen ändring av anslaget (7 076 000 kr).
C 10 Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd
(SWEDECORP)
Vi föreslår ingen ändring av anslaget (34 436 000 kr).
Genom denna motion föreslås att C-anslaget
Internationellt utvecklingssamarbete fastställs till
sammanlagt 10 187 571 000 kr. Detta innebär en reducering
av anslaget med sammanlagt 3 418 523 000 kr.
Som motvikt till ovannämnda anslagsreduceringar
föreslår Ny Demokrati rejäla höjningar för
utvecklingssamarbete med länder i Central- och Östeuropa.
Eftersom regeringen valt att hänföra samarbetet med våra
europeiska grannar till ett särskilt anslag ''G Samarbete
med Central- och Östeuropa'' redovisar vi våra förslag om
europeiskt utvecklingssamarbete i särskilda motioner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen under tredje huvudtiteln C
1 till Bidrag till internationella biståndsprogram för
budgetåret 1992/93 anvisar 2 850 000 000 kr.,
2. att riksdagen under tredje huvudtiteln C
2 till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret
1992/93 anvisar 5 517 000 000 kr.,
3. att riksdagen under tredje huvudtiteln C
3 till Andra biståndsprogram för budgetåret 1992/93
anvisar 1 514 500 000 kr.,
4. att riksdagen under tredje huvudtiteln C
4 till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för
budgetåret 1992/93 anvisar 205 000 000 kr.,
5. att riksdagen under tredje huvudtiteln C
6 till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för
budgetåret 1992/93 anvisar 17 800 000 kr.
Stockholm den 22 januari 1992
Ian Wachtmeister (nyd)
Lars Moquist (nyd)