med anledning av förs. 1991/92:11 Riksdagens revisorers förslag angående effektiviteten i förvaltningen av svenskt utvecklingsbistånd

Många länder i världen uppfattar att Sverige har en
generös biståndspolitik. På olika sätt bistås u-länder med
medel och direkta insatser.

För budgetåret 1990/91 var 13 miljarder kronor anvisade
för bistånd. 62 % 
av medlen disponerades av SIDA, 26 % 
av UD och 10 % 
av övriga biståndsorgan, BITS, SAREK och
Sandöskolan.

Bistånd kan dock enbart bli en del av ett samarbete på
många nivåer med u-länderna. Handel med andra länder
och de handelsinkomster det ger liksom direktinvesteringar
och andra kapitalflöden är långt viktigare delar av de
resursflöden som krävs för att ekonomiskt hjälpa u-
länderna.

Generellt har biståndsverksamheten, framför allt SIDAs
verksamhet, satts i fokus och kritiserats. Kritiken har mer
riktats mot verksamhetens bedrivande än dess målsättning
och att SIDA inte gjort tillräckliga ansträngningar för att
finna lämpliga biståndsprojekt, eftersom hela
biståndsanslaget inte använts. Vidare har kritik riktats mot
en alltför stor användning av konsulter i stället för att
använda anställd personal. Den höga personalrörligheten,
oklara ledningsfunktioner, chefsrollen och avsaknaden av
kriterier för fördelningen av personalresurser mellan SIDAs
huvudkontor och biståndskontoren är andra problem som
diskuterats.

Även riksdagens revisorer pekar i förslaget till riksdagen
1991/92:11 på många problem i förvaltningen av svenskt
utvecklingsbistånd. De olika problemen kan var för sig ge
anledning till särskilda ställningstaganden.

Enligt vår mening måste biståndet ses över och utformas
så att det till största delen når fram till de fattigaste
befolkningsgrupperna. Det skall dessutom i större
utsträckning än hittills inriktas mot kvinnor och barn. Det
skall också skapa förutsättningar för demokratisk
utveckling. För att nå största effektivitet i denna strävan
måste de frivilliga och ideella organisationernas
erfarenheter och upparbetade nätverk få en större roll vid
utformningen av det framtida biståndet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av det svenska
utvecklingsbiståndets framtida utveckling med inriktning
mot att biståndet i större utsträckning skall ges genom
frivilliga och ideella organisationer och ha speciell
inriktning mot de fattigaste länderna samt kvinnornas och
barnens situation.

Stockholm den 25 oktober 1991

Jan Erik Ågren (kds)