med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
Inlandsbanan
Riksdagen uttalade 1988 att Inlandsbanan ''har ett klart
samhällsintresse''. Utvecklingen har visat att riksdagen inte
kan frånhända sig detta samhällsintresse.
Banan har en särställning. Det klara samhällsintresset
bygger på banans 105-milasträcka genom flera län där
befolkningen har en stark vilja att hålla sin bygd levande
och kombinera utnyttjandet av banan med satsningar på
turism och annan näringsverksamhet.
I väntan på hur regeringens förhandlare för
Inlandsbanan skulle ''pröva hur trafiken kunde utvecklas i
former som främjar en ökad turisttrafik'' anslogs för
budgetåret 1990/91 56 miljoner kronor för driften av banan.
Samtidigt beslöts att den totala anslagsramen för den
interregionala trafiken efter viss uppräkning skulle ligga till
grund för upphandlingen av trafiken även 1991/92.
Förhandlaren skulle alltså visa hur utvecklingen av
trafiken på Inlandsbanan kunde utvecklas.
I förslaget till budget för år 1991/92 förklarade emellertid
regeringen att anslaget till Inlandsbanan inte rymdes inom
medelsramen. Istället föreslogs att länshuvudmännen skulle
ta över trafiken för ett mycket lägre belopp.
Genom ett arbetsmarknadspolitiskt beslut räddades så
trafiken över sommaren 1991. I prop 1991/92:25 föreslår nu
regeringen att medel för sysselsättningsbefrämjande
åtgärder används för att ge rådrum för att pröva den
framtida trafiken på Inlandsbanan. Detta förslag måste ses
som en seger för den opinion som drivit kravet på en
utveckling av Inlandsbanan och måste tillstyrkas.
Inlandsbanan måste ses som en del av ett framtida såväl
nationellt som internationellt transportsystem.
Förändringarna i synen på järnvägen som transportmedel
och internationaliseringen på Nordkalotten kan mycket väl
leda till att andra möjligheter för trafik på Inlandsbanan
öppnas. Nu förs diskussioner mellan järnvägsintressen i
Norge och St Petersburg om järnvägstrafik mellan St
Petersburg och Narvik för att ge Ryssland tillgång till en isfri
hamn. Mellan Finland och Ryssland förs också diskussioner
om återuppbyggande av banan Salla--Kandalaksja och ökad
trafik på den tredje banan mellan länderna. Dessa
diskussioner kan i sin tur föra med sig att behovet av såväl
person- som godstransporter genom Sverige ökar, vilket
kan ha konsekvenser för Inlandsbanan.
Det är vidare möjligt att inlandskommunerna i sina
kontakter ute i Europa kan upptäcka nya möjligheter att
förstärka turistnäringen och persontrafiken på banan. I
framtiden skulle driften av banan kunna klaras av ett
särskilt bolag bildat av inlandskommunerna, SJ och kanske
något europeiskt baserat turistföretag. Det är vår
bedömning att det i nuvarande skede är
samhällsekonomiskt och regionalpolitiskt oklokt att lägga
ned trafiken. Utredaren måste ta hänsyn till den
utvecklingsmöjlighet som banan på lång sikt har.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inlandsbanans
utvecklingsmöjligheter på lång sikt.
Stockholm den 20 november 1991
Bengt Hurtig (v)
John Andersson (v)