I dagens Sverige som enligt allmän uppfattning skall
avbyråkratiseras och göras enklare att leva i, har postverket
gått in för att krångla till det för medborgarna. Det jag
närmast avser är det portosystem, som från årsskiftet gäller
för organisationer.
Tidigare har gällt att organisationer som skaffat ett s.k.
abonnemangskort för sina försändelser fått tillämpa ett
lägre porto än vad som gäller för privatpost.
Det nya systemet innebär enligt den information som
gått ut från postverket: Breven skall märkas med avsändare
och ett ''B''. Breven skall frankeras med ekonomibrevporto
à 4:60 (tidigare 2:40). Breven skall räknas och antalet skall
fyllas i på en följesedel. Brev och följesedel skall lämnas in
på postkontoret tillsammans med abonnemangskortet.
Efter kvartalsvis redovisning av följesedlarna skall det
överskjutande beloppet (skillnaden mellan 4:60 och 2:30)
betalas tillbaka.
Det är ingen överdrift att påstå att systemet medför ett
högst betydande merarbete för föreningarna, förutom att
de måste ''låna ut'' avsevärda belopp till postverket under
några månader.
Andra affärsdrivande verk brukar anpassa sin
verksamhet utifrån kundernas behov och önskemål. Det
borde gälla också postverket.
Jag är medveten om att postverket är ett affärsdrivande
verk, som endast skall målstyras men som i övrigt fattar
egna beslut om verksamheten. Målstyrningen innebär
emellertid att regering och riksdag sätter upp mål för
servicenivå, kvalitet och lönsamhet.
Enligt min mening innebär det ovan beskrivna systemet
ett avsteg från en acceptabel servicenivå, vilket bör påtalas
av riksdagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en serviceförsämring som den
som postverket genomfört inte överensstämmer med de mål
riksdagen angett.